Satsningarna på att återställa våtmarker i Sverige ger nu tydliga resultat – både i minskade utsläpp och ökad biologisk mångfald. Samtidigt tar forskningen nya steg med satellitdata som gör det möjligt att följa hur naturen återhämtar sig över tid.
Sveriges våtmarkssatsning ger nu tydliga resultat. Under 2025 har över 48 kvadratkilometer våtmark restaurerats eller anlagts – en ökning med över 10 kvadratkilometer jämfört med året innan. Insatserna har samtidigt minskat utsläppen med över 12 200 ton koldioxidekvivalenter. Dessutom har tre av fyra åtgärder förbättrat livsmiljöer och gynnat många arter, däribland flera rödlistade, enligt Naturvårdsverket.
– De minskade klimatutsläppen motsvarar drygt 7 200 personers bilkörning under ett år, säger Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg.
De nya våtmarkerna motsvarar omkring 7 000 fotbollsplaner. De har stärkt både öppna och skogsklädda miljöer. Arter knutna till rikkärr, strandängar och småvatten har särskilt gynnats. Samtidigt bidrar åtgärderna till rekreation, bättre vattenbalans och minskad näringsbelastning. Klimatnyttan är långvarig, eftersom återvätning bromsar nedbrytningen av torv.
Men att följa upp resultaten är en utmaning. Parallellt utvecklas därför nya metoder för att mäta hur våtmarker återhämtar sig. När vatten återförs kan växter som vitmossa etablera sig och signalera återhämtning, men utvecklingen är svår att följa över tid.
I projektet SpaceWetland använder IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) satellitdata i kombination med fältmätningar för att analysera förändringar i vegetation, vattennivåer och markfuktighet.
– Med hjälp av satellitdata kan vi få en mer systematisk och kostnadseffektiv uppföljning, säger forskaren Sofie Hellsten.
Metoderna testas i olika delar av Sverige och ska ge myndigheter bättre verktyg för att följa våtmarksrestaurering över tid. Samtidigt krävs långsiktiga resurser, förenklade regler och fortsatt engagemang från markägare för att arbetet ska kunna fortsätta fram till 2030 – och ge ännu fler våtmarker i framtiden.
