Cirkulär branschförening startar i Karlstad: ”Man ska ramla in i omställningen”

Trots mål om cirkularitet är Sveriges materialanvändning fortfarande nästan helt linjär. 96 procent av de resurser som vi använder i form av exempelvis mineral, metaller och biomassa kommer från jungfruliga källor, enligt Circular gap report, som gjordes 2022 i samarbete med forskningsinstitutet Rise. Den svenska resursförbrukningen var enligt rapporten världens fjärde högsta räknat per capita. 

– Sverige ligger så långt efter! konstaterar återbruksexperten Emma Sundh.

För fem år sedan flyttade hon från Stockholm tillbaka till sin födelseort Karlstad, som hon menar sticker ut när det gäller cirkularitet.

– Här finns en hunger efter att testa och lära sig, och en oängslighet som behövs i omställningen. Det är lättare att göra rätt här än på många andra ställen, säger Emma Sundh.

Till exempel finns i Karlstad ett kommunalt byggåterbruk, en permanent cirkulär galleria, verktygsutlåning på stadsbiblioteket och ett stort antal aktörer på Smarta kartan, en digital karta över initiativ inom återanvändning, reparation och andra alternativ till nyköp. 

Och nu startar Sveriges första cirkulära branschförening, Cirkulär arena i Värmland, som Emma Sundh varit med att sjösätta.

– Den här nya satsningen är nästa steg för att synliggöra cirkulära aktörer, putta in cirkulär handel i strålkastarljuset och samverka kring evenemang och exempelvis kommunikation. Sådana saker som kan vara svårt att hinna med för enskilda aktörer, men som är avgörande för omställningen mot cirkulärt, säger hon.

Reparation, delning och secondhand

Förhoppningen är också att kunna erbjuda coachning för linjära företag att få in det cirkulära, till exempel genom att koppla ihop butiker med reparatörer, eller att få flöden från återvinningscentraler att användas av andra aktörer, fortsätter Emma Sundh.

– Det blir ytterligare ett affärsben att stå på. Det kan också handla om att kurera en viss typ av grejer, plagg eller prylar. Om en butik är känd för ett visst uttryck – hur kan man få in cirkulärt i det uttrycket? 

Bland medlemmarna i föreningen finns återbruksgallerian Rundgång, reparationstjänsten Mejselfix för mobiltelefoner, surfplattor och datorer, Smarta kartan, uthyrningstjänster, odlarföreningar och delningstjänster. 

Normer kring fräscht

Branschföreningen ska också arbeta med att ändra synen på återanvändning.

– Det handlar om att ändra normerna kring cirkulärt. Vi möts tyvärr fortfarande av vissa stigman, som att det är ohygieniskt att bära någon annans kläder. Samtidigt bor vi gärna på hotell och sover i någon annans lakan, eller går på restaurang och använder någon annans bestick. Det anser vi vara lyx, säger Emma Sundh.

Vi behöver tänka i nya banor kring cirkulärt, fortsätter hon.

– Vad är fräscht egentligen? Är det att använda nya plagg med massa kemikalier, köpt till en billig peng som tillverkats för en lön det inte går att leva på, eller ett gammalt plagg med borttvättade kemikalier? Istället för att producera sju plagg – producera ett plagg och sälj det sju gånger, genom secondhand, reparationstjänster eller remake. Det är ju sjukt mycket smartare.

Hur ska ni få med Karlstadbor som inte redan är frälsta att bli mer cirkulära?

– Det ska vara inspirerande och enkelt, man ska inte behöva ta ett steg för att göra medvetna val, utan ramla in i omställningen. Ett sätt är gemensamma årliga evenemang i staden, säger Emma Sundh.

Det skulle kunna handla om festivaler eller marknader, eller gemensamma öppettider för en cirkulär kvällsrunda på stan. 

Cirkulär arena i Värmland har även som mål att coacha andra kommuner och aktörer som vill satsa cirkulärt, och vill gärna samverka med andra framtida cirkulära branschföreningar i landet, berättar Emma Sundh.

– Vi gillar parollen ”copy with pride” eller ”glo och sno” som vi säger i Värmland. Vi hoppas att fler ska inspireras, kopiera, förädla  och kanske göra det ännu bättre. Vi hoppas att det här ska dyka upp i alla kommuner och regioner, och att föreningar som samlar cirkulära aktörer blir norm.