Allt fler lever i fattigdom. Och många uppfattar den sociala tryggheten som hotad i Sverige, enligt en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter.
– Vi ser ett Sverige som glider isär, säger Abigail Booth, utredare.
I dag släpper Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport. Den visar på ökade klyftor i Sverige.
– Generellt sett så ser vi en dyster utveckling med ökade ekonomiska skillnader mellan grupper. Det är problematiskt, säger Abigail Booth, utredare på myndigheten.
Att ha en tillfredsställande levnadsstandard är en mänsklig rättighet. Om man inte lyckas försörja sig själv ska staten erbjuda ekonomiskt trygghet, exempelvis genom ersättningar från Försäkringskassan och ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag.
– Viktigt är att skyddet ska vara tillgängligt och tillräckligt. Nivån ska vara tillräckligt hög och det ska tillämpas utan diskriminering, säger Abigail Booth.
Men så är det inte för alla. Andelen av befolkningen som lever i social och materiell fattigdom ökar. En grupp som drabbas är personer med funktionsnedsättning, som i allt högre grad tvingas leva på försörjningsstöd under lång tid, i stället för att få tillräckligt mycket pengar i sjukersättning från Försäkringskassan. Även andra grupper påverkas.
– Vi ser att ojämlikheten kopplad till hälsa ökar. Medellivslängden för kvinnor med låg utbildning sjunker. Antalet barnvräkningar ökar. Det är många punkter, säger Abigail Booth.
Den ekonomiska osäkerheten uppfattas också av befolkningen. När Institutet för mänskliga rättigheter i en enkätundersökning frågade om vilka mänskliga rättigheter som man ansåg vara under störst hot lyfte svenskarna att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är mer hotade än medborgerliga och politiska rättigheter.
Kritiseras av FN
Sverige kritiserades under förra året av FN:s ESK-kommitté för att inte leva upp till konventionen i frågor som rör rätten till social trygghet och tillfredsställande levnadsstandard.
Bland annat lyfter kommittén att arbetslöshetsersättning på grundläggande nivå är för låg och daglig ersättning för asylsökande inte har ändrats sedan 1994.
Sverige bör också införa riktade åtgärder för att hantera den ökade fattigdomen, anser FN:s ESK-kommitté. Förutom fattigdomen hos nyanlända reagerar kommittén på att en oproportionerligt hög andel av personer med utländsk härkomst är fattiga, liksom på fattigdomen hos äldre ensamstående kvinnor.
I sin årsrapport lyfter också Institutet för mänskliga rättigheter fler aspekter. En av dessa gäller försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag. Det har aldrig varit så få som beviljas försörjningsstöd av socialtjänsten.
Samtidigt vittnar många civilsamhällesorganisationer om att allt fler människor söker sig till dem för att få bland annat mat.
– Det är något som inte stämmer. Det tyder på att det kanske är svårare att få beviljat bidrag, eller att det är snävare ramar, säger Abigail Booth.
Kriminella gäng
En annan sak som Institutet för mänskliga rättigheter reagerar på är att det satsas mycket på att bekämpa brott, men då genom repressiva åtgärder och straff. Inte i lika hög utsträckning på långsiktigt förebyggande åtgärder, som att se till att alla har rätt till utbildning, bostad och hälsa.
– Att motverka utanförskap och skillnader har också brottsförebyggande effekter.
Det är något som FNS barnrättskommitté har rekommenderat Sverige, att stärka de förebyggande insatserna, inte minst för att motverka rekrytering av barn till kriminella gäng, säger Abigail Booth.
– Man får utgå från att de ser en koppling mellan ökade ekonomiska skillnader och rekrytering till kriminella gäng.
Det bör regeringen göra
Institutet för mänskliga rättigheter har tidigare rekommenderat att Sverige behöver göra en översyn av svensk lagstiftning så att den stämmer överens med åtagandena enligt ESK-kommittén och funktionsrättskonventionen. Dessutom vill myndigheten att man ser till att kunskapen om de här rättigheterna ökar bland beslutsfattare och domare.
– Det finns inte en medvetenhet om att det här handlar om rättigheter som borde kunna utkrävas för individen.
I dag är det svårt att få upprättelse för den som nekas exempelvis ekonomiskt bistånd eller ersättning från Försäkringskassan, bland annat för att man inte har rätt till kostnader för juridiskt biträde.
– En grundläggande miniminivå bör garanteras alla, säger Abigail Booth.
ESK står för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Mer ur rapporten
Diskriminering sker i arbetslivet mot personer med invandrarbakgrund, personer med funktionsnedsättning, romer och transpersoner.
Diskriminering sker också när det gäller bostad. Under 2023 fick Diskrimineringsombudsmannen in det högsta antalet anmälningar om diskriminering på bostadsområdet hittills. Det flesta anmälningarna rör diskriminering relaterat till funktionsnedsättning, följt av diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
44 personer dog i arbetsplatsolyckor.
Hemlösheten är på en hög nivå. Socialstyrelsens första nationella kartläggning på sju år visar visserligen att det skett en viss minskning av personer i hemlöshet, både av människor i akut hemlöshet och av de som bor i något av socialtjänstens särskilda boenden. Men siffrorna har kritiserats eftersom definitionen är snäv och därmed inte fångar upp alla i hemlöshet. Kartläggningen omfattar till exempel bara de hemlösa som socialtjänsten känner till och omfattar inte heller personer som saknar uppehållstillstånd, asylsökande och EU-migranter.
Ensamstående föräldrar har det särskilt tufft. När Rädda barnen undersökte konsekvenserna för barn att växa upp i familjer med ekonomiska svårigheter beskriver barnen att de har olika strategier för att undvika aktiviteter som kostar pengar, till exempel att anmäla frånvaro när de ska i väg på utflykt i skolan. Det är vanligt att barnen tillbringar mycket tid hemma eftersom föräldrarna inte kan betala för fritidshem eller fritidsaktiviteter. Detta ökar riskerna för social exkludering.
Institutet för mänskliga rättigheter, Årsrapport 2025 – Ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter
