Har Socialdemokraterna någon konkret politik för att hejda klimatkrisen? Har de ens några sådana ambitioner? undrar tre medlemmar i Rebellmammorna. I ett öppet brev till partiet, som håller kongress den 28 maj–1 juni, vädjar de till dem att ta ansvar.
Bästa företrädare för Socialdemokraterna,
Er kongress inleddes den 28 maj med titeln En ny riktning för Sverige. Vi som skriver till er är med i folkrörelsen Rebellmammorna. Vi vill också ha en ny riktning för Sverige. En riktning mot goda livsförutsättningar på vår planet även i framtiden genom radikal politik baserad på både kunskap, ansvar och omsorg.
Vi var många rebellmammor, nära hundra, som deltog som publik vid riksdagsdebatten den nionde maj om klimatpolitiska rådets utvärdering av Sveriges klimatpolitik. Vi vet inte om vi i ord kan uttrycka, eller om ni fullt ut kan förstå, hur djupt besvikna och desillusionerade vi kände oss.
Vi rebellmammor som pratades vid efteråt kände oss närmast chockade av debatten. Vi hörde att klimatet knappt ens var med i diskussionen och att krismedvetenheten var nära noll. Vi märkte att fokus riktade in sig mer på bensinpris som ett problem än på vilka åtgärder vi som samhälle kan vidta för att minimera vår destruktiva påverkan på jordens livsuppehållande system. Vi bevittnade hur begreppet klimaträttvisa fick betyda den fortsatta oomtvistbara rätten för alla att oreflekterat köra bil, istället för att handla om hur vi genomför omställningen rättvist och om hur vi värnar unga och framtida generationer samt människor i klimatkrisens frontlinje.
Vi uppfattade inget försök till att benämna denna kris för livsbetingelserna på jorden som vad den är. Det är ovärdigt och oansvarigt.
Debatten mellan Socialdemokraterna och klimatministern stod mellan två parter som båda uppenbart saknade konkret politik för att vända utvecklingen – och kanske också ambitioner att göra det? Frågan är om inte Romina Pourmokhtari i slutändan framstod som ”vinnare” i debatten. Medan vi fick bevittna hur våra barn blev förlorare när ledande politiker återigen visade sin oförmåga och ovilja att tala klarspråk om, och agera med kraft på, den kris vi befinner oss i.
Socialdemokraterna är riksdagens största parti och borde vara oppositionens starkast drivande kraft. Hur är det möjligt – när regeringspartierna gjort bort sig så totalt och undersökningar visar att 9/10 vill ha en mer kraftfull klimatpolitik – att Socialdemokraterna inte kliver fram med just en sådan politik? Hur är det möjligt att Socialdemokraterna inte antar en kommunikation som uttrycker krismedvetenhet, ansvar och målmedvetenhet utan nöjer sig med att klaga på regeringen, och sedan närma sig deras politik, till exempel när det gäller flygskatt?
Om och om igen får vi i kontakt med politiker höra att klimatfrågan inte kan lyftas för att den inte är ”högt på agendan”. Men hur ska den hamna på agendan, och hur ska människor förstå brådskan och djupet av krisen om våra starkaste och bredast folkligt etablerade politiska krafter inte betonar allvaret ens i en debatt som faktiskt ska handla just om klimatpolitiken?
Vi är engagerade, pålästa mammor och vår kunskap, oro och beslutsamhet är värd att ta på allvar. Vi ser med fasa fram emot kongressen och den stundande valrörelsen. Vem ska driva en tydlig ansvarsfull politik för framtiden? Vem ska stå upp för det som vetenskapen faktiskt visar, att vi är i ett akut nödläge och att vi behöver genomföra kraftfulla åtgärder tillsammans för att ge våra barn chans att växa upp i ett stabilt samhälle? Vem ska kliva fram med skarpa förslag som tillsammans utgör en sammanhållen och seriös klimatpolitik?
Det är nu ni har chansen.
Vi vädjar, svik oss inte igen. Och framför allt, svik inte våra barn.
Utgå från det planetära nödläget och forskningen när ni fattar beslut om er politik. Det finns personer i ert eget parti som har förslag på möjliga vägar framåt – lyssna på dem och tänk på att den nya riktning ni stakar ut måste hålla även i framtiden.
