Flera av remissvaren på regeringens förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen lyfter behovet av att satsa mer på järnvägen och mindre på motorvägar, för att kunna möta
Klimat- och miljömålen.
Den 30 december var sista dagen att lämna in remissvar på regeringens förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2026–2037.
Jordens vänner tillhör de som är kritiska, framför allt till ytterligare utbyggnad av motorvägar och motortrafikleder som skapar mer trafik, särskilt i storstadsområdena.
– Vi vill särskilt avvisa Tvärförbindelse Södertörn i Stockholm. Detta är den i planeringen enskilt mest omfattande satsningen på ny vägkapacitet som skulle motverka en transporteffektiv stadsutveckling. Även den omdiskuterade Östlig förbindelse i Stockholm, som Trafikverket själva bedömer som ”robust olönsam”, måste omedelbart avföras från all framtida planering, säger Mattias Nilsson i Jordens vänners trafikutskott i ett pressmeddelande.
”Orimligt” med underhållsskuld som väntas bli kvar länge
Istället vill miljöorganisationen se att det satsas mer på att bygga nya spår och stärka järnvägens konkurrenskraft.
– Investeringarna i järnväg har inte motsvarat den stigande efterfrågan på spårburna transporter. År 2045 förväntas stora kapacitetsbegränsningar på viktiga delar av järnvägsnätet. Den skeva fördelningen av medel mellan stora och små kommuner och regioner minskar sammanhållningen i vårt land, fortsätter Mattias Nilsson.
Jordens Vänner ser det också som orimligt att planen i praktiken innebär att 90 procent av underhållsskulden väntas bestå år 2037.
– Målet måste vara att hela skulden återställs under planperioden så att ingen ska behöva vänta på tåg på grund av signalfel eller bristande underhåll. För att klara detta måste järnvägsunderhållet återgå i statlig regi och garanteras tillräckligt med yrkesskicklig personal, säger Mattias Nilsson.
Även Naturskyddsföreningen riktar kritik mot att planen inte lyckas bidra tillräckligt till miljö- och klimatomställningen.
”När så stora offentliga investeringar görs i att bygga framtidens infrastruktur måste det ske med utgångspunkt att miljö- och klimatmålen ska nås på både kort och lång sikt”, skriver organisationen i sitt remissvar.
Naturskyddsföreningen vill bland annat se en ”offensiv satsning på järnvägen i hela Sverige, eftersom den har ”stora fördelar i form av energieffektivitet”. Precis som Jordens vänner trycker organsationen på det orimliga i att låta underhållsskulden till järnvägen finnas kvar under så många år, och vill därför se omfattande satsningar på både underhåll och ny järnväg.
En viktig del som de betonar är att bygga nya stambanor som knyter samman storstäderna och mellanliggande orter. Att satsa på en hastighet på 250 km/h menar de är en bra avvägning mellan framkomlighet och miljö- och naturhänsyn.
När det gäller vägtrafiken rekommenderar Naturskyddsföreningen regeringen att inte godkänna någon ytterligare utbyggnad av motorvägar och motortrafikleder, för att kunna nå klimatmålen, som redan idag anses utmanande att nå för transportsektorn. Särskilt avråder man från Tvärförbindelse Södertörn och Östlig förbindelse i Stockholm, som riskerar att bygga in huvudstaden i bilberoende.
Naturskyddsföreningen uppmanar också till att satsa mer på hållbara transporter inom städerna, såsom cykel och kollektivtrafik. De kritiserar den utfasning som regeringen just nu gör av Stadsmiljöavtalen (där kommuner kunde söka statliga medel för satsningar på hållbara transporter såsom cykelvägar och utbyggs kollektivtrafik), och uppmanar istället regeringen att ”inte avveckla utan tvärtom skyndsamt kraftigt utöka medlen för Stadsmiljöavtal”.
När det gäller flyget uppmanar båda miljöorganisationerna att inte godkänna någon ytterligare utbyggnad av flygplatser, och att tacka ja till Stockholm Stads förfrågan att få omvandla Bromma flygplats till en ”blandad attraktiv stadsdel”. De vill också se att subventionerna till flygplatser avvecklas och att driftkostnaderna i fortsättningen betalas av den som flyger, ”exempelvis genom att alla flygplatser som anses viktiga inlemmas i Swedavias nationella avgiftsfinansierade budget”, skriver Naturskyddsföreningen.
”Alla ansträngningar spelar roll”
Även SMHI riktar klimatkritik mot planen i sitt remissvar.
”Den samlade vetenskapen är tydlig. Vi befinner oss i en mycket snabb och kraftfull klimatförändring. Läget är kritiskt och alla ansträngningar att begränsa klimatförändringen spelar roll”, inleder myndigheten sitt remissvar.
Därför bör klimathänsyn alltid tas vid planering av ny och underhåll av infrastruktur, menar SMHI.
Myndigheten lyfter satsningar på järnvägen som positiv och skulle vilja se att en större del av underhållsbudgeten går till järnvägen och inte till värnätet. ”Trafikverket bör undersöka om det är möjligt att tidigarelägga målet” för att få bort underhållsskulden till järnvägen genom att omfördela medel från till exempel vägunderhåll, påpekar SMHI.
SMHI lyfter också den utvärdering som Trafikverket gjort av Stadsmiljöavtalen, och konstaterar att de haft en positiv effekt och gjort att infrastruktur för cykel och kollektivtrafik har kunnat byggas ut snabbare. Därför vill man se ”någon form av statligt stöd till kommuner” för att kunna driva på denna utveckling ytterligare.
”SMHI delar Trafikverkets bedömning att medfinansiering från stadsmiljöavtal har bidragit till ökad takt i omställningen till mer hållbart resande. SMHI betonar vikten av åtgärder som möjliggör snabb utbyggnad av infrastruktur för cykel och kollektivtrafik för begränsad klimat- och miljöpåverkan”, skriver myndigheten i remissvaret.
”Kollektivtrafik behöver vara ryggraden”
Resenärerna, Sveriges intresseorganisation för kollektivtrafikens konsumenter, skriver i sitt remissvar att Trafikverket bygger sina prognoser om framtidens transportsystem på felaktiga grunder och ifrågasätter antagandet att personsbiltrafiken skulle växa med omkring 26 procent till år 2045.
”Trafikverket verkar inte inse att felaktiga prognoser om en kraftig biltrafikutveckling riskerar att bli en självuppfyllande profetia”, skriver organisationen, och fortsätter med att konstatera att ”det är hög tid att börja se att valet av infrastrukturinvesteringar utgör ett viktigt styrmedel och påverkar såväl trafikutveckling som trafikens miljöeffekter”.
Transportsektorns koldioxidutsläpp behöver enligt Klimatpolitiska rådet minska med i snitt 8 procent per år fram till 2030 för att nå klimatmålet för inrikes transporter, skriver resenärerna vidare. ”Detta medför att fokus i trafikpolitiken måste vara att öka det kollektiva resandets andel av den motorburna trafiken.”
”Att planera för nya vägar när volymen biltrafik måste minska är lika felaktigt som att bygga nya skolor när man vet att elevkullarna krymper”, tillägger organisationen.
Resenärerna konstaterar också att nattågen behöver byggas ut och att ”många resenärer uppskattar att sova under resan”. De påpekar vidare att personer med ”låg ekonomisk standard” har sämre tillgång till bil och därmed är mer beroende av kollektivtrafiken. Därför, menar de, är ”en ökad kollektivtrafikandel av de motoriserade resorna en ansvarsfull framtidsinvestering”.
”Den största och snabbaste effektivitets- och klimatvinsten uppnår vi genom att flytta transporter från bil och flyg till kollektivtrafik. Kollektivtrafik behöver vara ryggraden i ett rättvist och hållbart trafiksystem”, sammanfattar resenärerna sin remiss.
