Endast var fjärde ung i Sverige upplever i dag att de har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. År 2019 var andelen mer än dubbelt så hög, 52 procent, enligt en ny studie från Ungdomsbarometern med svar från 1 450 personer i åldern 15–24 år.
Samtidigt ökar misstron mot politiken. Fyra av tio unga anser att politikerna inte kan lösa Sveriges problem, och färre ser demokratin som det bästa styrelseskicket i alla lägen – 79 procent jämfört med 88 procent år 2021.
Sex av tio (59 procent) uttrycker också oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.
– Allt fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över. Samtidigt identifierar sig färre med politiska identiteter som feminist, antirasist eller miljövän. Det betyder inte att frågorna tappat sin tidigare betydelse, men andra prioriteringar som trygghet och ekonomi tar större plats. Det märks också i ungas konsumtionsval, där mer praktiska och ekonomiskt hållbara beslut ofta går före identitetsdrivna ideal, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern i ett pressmeddelande.
