Det är inte vem som helst som tänder på överlagt våld mot djur, skriver Eva Stjernswärd. Jakt på fridlysta rovdjur kränker vår mänskliga värdighet – varför ska myndigheter organisera sådant?
DEBATT. Blodssport som tjurfäktning är inte tillåtet i Sverige. Så varför organiserar myndigheter blodssport med björnar som folknöje? Jägare triumferar med att döda björnar, precis som matadorer med att döda tjurar under tjurfäktning. Matador betyder dödare på svenska, så när björnmatadorerna applåderas från tribuner på Svenska Jägarförbundet, länsstyrelser och Naturvårdsverket plågas 465 björnar ihjäl på några veckor. Varje år!
Är människans behov av våld mot djur konstant? Kraftfulla djur som tjurar och björnar verkar alltid ha eggat män till våld och jakt med hundar. Från assyrisk jakt som krigsträning, romersk djurkamp inför publik till 1800-talets engelska pöbelnöje med att låta tjur eller björn attackeras av kamphundar. Mobbning med jakthundar mot vilda djur för nöjesjakt tränas än i dag av Kennelklubbar och Jägarförbund.
Tjurfäktning inleds med ”tjurrusning”, vilket innebär att stressade tjurar hetsas av testosteronstinna män att löpa gatlopp från transportbilarna till arenan där de ska dödas på kvällen. Samma frenesi föregår björndödandet när jägare lurar hungriga björnar med mat till jaktarenan i skogen. Matfällorna, så kallade åtlar, riggas med kamerabevakning som håller björnrusningen igång hela månaden före jaktstart och trofédjur ”paxas” för rivstarten 21 augusti.
Precis som värnlösa björnar psykas också tjurar innan, till exempel genom att hållas i mörker eller trångt instängda. Föreställningen för matadoren (dödaren) kan börja när picadoren (stickaren) till häst provocerat tjuren ute på arenan. Långa lansar sticks i tjurens nacke för att skada nackmuskeln så att tjuren tvingas hålla ner huvudet och inte kan använda sin fulla styrka. För att försvaga tjuren ytterligare fortsätter banderilleros att sticka hullingförsedda spjut i tjurens blödande skuldror. Hästar dödas ofta, precis som de 600–800 jakthundar som dör på grund av jakt i Sverige varje år.
Mobbningsmetoden ”alla mot en” är jägarnas taktik. I skogen är det hundförare som agerar picadorer med lösa jaktaggressiva hundar som banderilleros för att trötta ut och förråda offren. Björnarna är chanslösa mot gps-sändarförsedda hundar. Precis som tjuren, som av smärta tvingats blotta nacken för matadorens dödsstöt, tvingas björnen exponera sig när den försöker försvara sig mot mobbarna: stressande och skällande hundar som ska ”ställa” björnen. Varje år upprepas djurplågeri och skadskjutningar utan att jägare straffas och jakthundar premieras för att ”kunna hålla igång en björn i flera timmar”. Tortyr för en stresskänslig art som björn som kan dö av värmeslag. Tjänsteman i Dalarna medgav anonymt ”att björnar jagas till döds med upp till 42°C i kroppen”. Djurplågeri alltså.
Så för björnarna är det ingen skillnad på licensjakt eller illegal jakt. All jakt är terror. ”Den illegala jakten är en hänsynslös jakt, ett fruktansvärt djurplågeri” konstaterade utredare och docent i kriminologi vid Brottsförebyggande rådet. Rovdjursjägare vill döda precis som matadorer. Alltså en utpräglad personlighetstyp, som svenska staten sponsrar med licensjakt trots upprepade jaktbrott varenda år. Därför skiljer sig kriminella och legala jägare inte alls: grundattityden till djur är samma. Licensjägarnas ”rekordsnabba jakt” firas likt tjurfäktningskarneval av länsstyrelserna: ”85 björnar dödades på bara en vecka tack vare många åtlar och mängden tillresta jakthundsekipage”. Precis som i samband med tjurfäktning sprids trofébilder och jaktfilmer som våldsunderhållning. ”Hunting Barbies” och ”Jaqt-kvinnor” liksom enstaka kvinnliga matadorer hyllas av media.
Forskning visar att ökade nivåer av fientlighet och behov av makt och kontroll uttrycks som brist på respekt för djur, enligt kriminolog och forskare Xanthe Mallett citerad i Trophy hunting: A psychological perspective, boken om det psykologiska perspektivet och drifter bakom troféjakt av psykologiprofessor Geoffey Beattie (2019). När människor likställs med just djur begås också samma brott mot vår egen art.
När man studerar svensk jaktpress, jaktfilm, jaktbrottsmål och sociala medier förtydligas samma personlighetsdrag som Mallett funnit hos dömda seriemördare: känslokyla, avtrubbning, oförmåga till ånger och oförmåga att leva sig in i andras känslor och utpräglad brist på empati. Aggression, narcissism och egoism, impulsivt spänningssökande och exploatering med fokus på egenintresse och bedrägeri.
Vem som helst tänder inte på att döda tjurar eller björnar och överlagt våld mot djur är ett antisocialt beteende i dag. Regeringen ignorerar att blodssport på fridlysta rovdjur kränker vår mänskliga värdighet och skämmer ut vår nationella stolthet.
