En lärare kritiserades för bristande objektivitet efter att ha använt stormningen av Kapitolium som ett exempel på demokratihot. Det ledde till politisk debatt och medieskriverier – men också till starten av ett nytt forskningsprojekt. Enligt forskarna hotar den här typen av händelser lärarnas handlingsutrymme och skolans demokratiska uppdrag.
Det var vid en lektion i samhällskunskap som läraren använde stormningen av Kapitolium i USA som exempel på ett hot mot demokratin. En förälder – och aktiv politiker i Sverigedemokraterna – reagerade starkt och anklagade i ett mejl läraren för vänsteraktivism och bristande objektivitet.
– Mejlet växte snabbt till en nationell mediehändelse när rektorn skrev om det i en krönika i en facklig tidskrift. Snart var både nyhetsmedier, politiska debattörer och utbildningsministern involverade, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
I en forskningsstudie analyserar Eva Reimers och hennes kollega Lena Martinsson hur olika aktörer tolkar begreppet ”objektiv kunskap” på olika sätt. Läraren och rektorn lyfter skolans demokratiska uppdrag, där undervisning bygger på källkritik, flera perspektiv och förståelse för samhällsfrågor. Föräldern kräver värderingsfri undervisning och beskriver lärarens arbete som indoktrinering.
– Att kalla undervisning för partisk är i sig en politisk handling. Det finns ingen helt objektiv kunskap, det vet både skollagen och läroplanen, säger Eva Reimers.
Strukturförändringar när det gäller skolan – där eleven och föräldern allt oftare ses som kunder – har gjort yrkesrollen mer sårbar, menar forskarna.
– Det har förskjutit maktbalansen. Lärare granskas inte bara av sina chefer utan också av föräldrar och politiker, säger Eva Reimers.
Det leder till att lärarna hamnar i ett spänningsfält ”mellan styrdokument och externa krav” och populistiska krafter kan utnyttja detta för att tysta vissa perspektiv.
– Skolan ska fostra demokratiska medborgare. Det innebär att undervisningen inte kan vara neutral inför antidemokratiska krafter. Vi forskare har också ett ansvar. Därför ser vi vårt arbete som en form av aktivism på saklig grund, säger Eva Reimers.
Studien ingår i ett större forskningsprojekt som undersöker hur lärare, rektorer och elever agerar politiskt eller blir föremål för politisk påverkan i sin yrkesutövning.
