Klimatförändringarna och de extremväder som de orsakar riskerar att kasta minst 5,9 miljoner barn i fattigdom i Latinamerika fram till 2030, det visar en rapport från FN-organen Unicef och Eclac. Om utsläppen och politiken fortsätter som nu riskerar den siffran att bli ännu större.
Extremväder riskerar att ha en stor effekt på människor som redan idag lever med små marginaler. I en ny rapport från FN-organen Unicef och Eclac så beräknas omkring 5,9 miljoner barn att hamna i fattigdom år 2030 på grund av en kombination av extremväder och bristande politiska insatser för att förebygga skador och förluster. Detta i det mest optimistiska scenariot, där politiker anstränger sig för att nå de globala klimatmålen och arbeta med anpassning och att minska skador och förluster. Vid ett mer dystert scenario, där för lite åtgärder sätts in för sent, så kan den siffran i stället hamna på 17,9 miljoner. Om den ekonomiska ojämlikheten ökar, förväntas siffrorna öka ännu mer (upp till 27,5 miljoner).
Roberto Benes, UNICEFs regionala chef för Latinamerika och Karibien, säger i ett uttalande att barn och unga inte bara är särskilt utsatta på grund av deras växande kroppar, utan också för att de är beroende av sin familjs försörjning och att få utbildning.
– Om barn och unga inte har resurser för att tillgodose sina grundläggande behov och utveckla sin potential, och om tillräckliga sociala trygghetssystem inte finns på plats, kommer regionens ojämlikheter bara att vidmakthållas, säger han.
Trots att barn och unga är mer utsatta så görs inte mycket för att de ska få en säker tillgång till hälsa, näring, utbildning, rent vatten och sanitet. I Latinamerika och Karibien går bara 3,4 procent av all multilateral klimatfinansiering till insatser för barn och unga. Dessutom pågår just nu nedskärningar i biståndet i en rad givarländer, vilket slår extra hårt när miljontals barn och ungdomar är i behov av extra stöd, skriver rapportförfattarna.
Unicef och Eclac uppmanar därför politikerna i Latinamerika att satsa mer på att skapa robusta system för skola, och tillgång till näringsrik mat och sanitet, att rikta mer av klimatinvesteringarna till program som riktar in sig på barn och unga samt att se till att man tar hänsyn till barns och ungdomars specifika behov i olika planer för skyddssystem och katastrofinsatser. Politikerna uppmanas också se till att främja en ökad klimatmedvetenhet bland barn och ungdomar och se till att miljö- och klimatutbildning finns med i skolornas läroplaner.
