Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår

Under förra året var det rekordfå som fick försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Ändå har regeringen och Sverigedemokraterna nu spikat att driva igenom en stor bidragsreform som drabbar främst den gruppen.

I argumentationen lyfter de gärna siffror över hur mycket stora barnfamiljer skulle kunna få i samlade bidrag. Nyligen sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Dagens industri att: 

– Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.

I en senare artikel i samma tidning förklarade finansdepartementets politiska stab att det var möjligt att komma upp i 50 000 på olika sätt:

”Till exempel om man är sammanboende med åtta yngre barn och har en hyra på 13.000 kronor kommer man upp i det. Om barnen däremot är i gymnasieåldern så är det sju barn. Räknar man med en högre hyra kan man göra det med sex barn”.

Nu har Syre granskat detta påstående. Det stämmer att det i teorin går att komma upp i 50 000 kronor i samlade bidrag för dessa hushållstyper, om bland annat hyran och barnbidragen räknas in. Men i praktiken är det få som har så mycket. Och en del av familjerna kanske faktiskt arbetar, vilket vi ska återkomma till. 

Så går det att komma upp i  50 000 

Hushållet behöver bestå av många individer för att komma upp i till synes höga belopp. Här handlar det om totalt åtta till tio personer i familjen för att de sammanlagda bidragen ska kunna bli 50 000 kronor. Av dessa står bostadsbidraget, barnbidragen och flerbarnstillägg för runt 20 000 kronor. De två sistnämnda bidragen får även höginkomsttagare med barn. 

Själva försörjningsstödet landar i dessa typexempel på runt 30 000 kronor – förutsatt  att familjerna helt saknar besparingar eller andra inkomster och tillgångar.

– Försörjningsstödet baseras på det som krävs för att varje person ska klara en skälig levnadsnivå och ska även täcka hyra, el och hemförsäkring, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Per person har typfamiljerna i snitt totalt 3 500 – 3 800 kronor i månaden för att köpa mat, kläder, fritidsaktiviteter, hushållsprodukter, hygienprodukter, telefon med mera, enligt den så kallade riksnormen. Det är lägre än existensminimum för den som genomgår löneutmätning hos Kronofogden. 

Fåtal hushåll

I praktiken är det dock få hushåll som består av 8-10 personer. Ännu färre av dem får så mycket i försörjningsstöd.

I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.

Det får Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, att reagera.

– Det är väldigt sällsynt att familjer har så många barn och täcker upp allt det med försörjningsstöd. Det är därför jag tycker regeringens förslag är symbolpolitik. Det ger väldigt lite effekt.

Tapio Salonen poängterar att de allra flesta barnfamiljer som får försörjningsstöd snarare har ett eller två barn.

– Man missleder befolkningen genom att välja extremfall. All expertis vi har på området kastas i sjön, man tar sig för pannan. 

– Hjälper samhället människor till att klara livets nödvändiga så underlättar det för dem att bli självförsörjande. Det är inte genom att straffa dem med ett lägre bidrag som man får dem fortare ur bidraget – tvärtom. All kunskap pekar på att det är balanserande skäliga nivåer som underlättar för att bli självförsörjande, säger Tapio Salonen.

Stora utgifter

Att vara åtta till tio personer i en familj är dyrt. De ovanstående exempelfamiljerna med försörjningsstöd har varje månad drygt 11 000-18 000 kronor mindre att röra sig med än vad som anses vara normala utgifter för en så stor familj, har Syre räknat ut efter Konsumentverkets beräkningar.

Normala utgifter för hushåll med två sambos och sex, sju eller åtta barn ligger på mellan drygt 61 000 och 68 300 kronor i månaden, se faktaruta längre ned. 

Och då är inte alla utgifter som “normala” familjer har inräknade. Semester, resor, särskild kost (exempelvis glutenfria produkter), mediciner, hälso- och sjukvård, glasögon, presenter eller vitvaror ingår inte. Skulle dessa kostnader räknas in skulle de normala utgifterna bli ännu högre. 

Bidragstaket

Bidragstaket som regeringen nu vill införa innebär att stora familjer med försörjningsstöd skulle få ännu mindre i plånboken. I budgeten specificeras inte exakt hur mycket försörjningsstödet ska sänkas. Men på en presskonferens nyligen nämndes att en fembarnsfamilj skulle få drygt 8 000 kronor mindre än i dag år 2027. Familjer med fler barn skulle få en ännu större minskning.

Även om få familjer i Sverige lär påverkas av bidragstaket skapar det stora problem för de som drabbas, anser Andreas Bergh. 

– Det här handlar om väldigt utsatta hushåll som kommer att få det mycket tufft. Ur ett samhällsperspektiv kan det också leda till ökade kostnader när barnfattigdomen ökar eller fördjupas.

Och det håller fler med om. Bidragstaket lär strida mot barnkonventionen och öka kriminaliteten. Det lyftes i den statliga utredning som utredde bidragstaket, och är något som ideella organisationer, oppositionen och flera fackförbund nu också för fram, vilket Syre skrivit om tidigare. 

En del kan ha arbete

Svantesson påstår att familjerna kan ha över 50 000 i bidrag utan att arbeta. Men i regel krävs att du försöker få jobb för att beviljas försörjningsstöd, och huruvida dessa familjer arbetat eller enbart levt på bidrag går inte att se via Socialstyrelsens statistik. 

Det kan vara så att någon av föräldrarna i familjerna med dessa summor arbetar till en låg lön, men att pengarna inte räcker till det nödvändigaste, i fall hyran också är högre än vad som nämnts ovan. Då kan familjerna söka så kallat kompletterande ekonomiskt bistånd för att ha råd med mat och kläder upp till riksnormen. Att hyran i verkligheten är högre än i finansministerns exempel är troligt med tanke på att Försäkringskassan uppger mycket högre hyror för så stora familjer.

När Syre frågar Svantessons politiska stab hur de kan veta att personerna inte arbetar får vi inget svar. 

Fattiga trots arbete

I dag är det vanligt att föräldrar med försörjningsstöd arbetar, visar en studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Men de klarar sig inte utan kompletterande försörjningsstöd, eftersom utgifterna är för höga och lönen för låg. 

För även om familjer arbetar lyckas de inte alltid ta sig ur fattigdom, visar en annan studie från Stockholms universitet. Särskilt föräldrar födda i Somalia sticker ut. Trots att båda föräldrarna arbetar lever nästa var tolfte familj av dessa i fattigdom, eller åtta procent. Att somaliska familjer oftare skulle vara arbetslösa, ha många barn eller låg utbildning räcker inte som förklaring, enligt forskarna. Diskriminering kan vara ytterligare en orsak, uppger de, vilket Syre skrivit om tidigare.

Annat sätt att skapa ekonomiska drivkrafter

Något som skulle gynna barnfamiljer med försörjningsstöd är jobbstimulansen, enligt IFAU. Det är en regel som funnits sedan 2013, där lönen inte räknas av krona för krona från försörjningsstödet, vilket annars är det vanliga. Den som arbetar får i stället behålla lite mer i plånboken jämfört med den som enbart lever på bidrag. Men regelverket är snårigt och jobbstimulansen når få. Därför hade Andreas Bergh hoppats på att regeln skulle förenklas så att fler kunde få del av jobbstimulansen. Men i stället valde regeringen att införa en jobbpremie, som bara den som inte tar emot något försörjningsstöd alls kan få.

– Jag är förvånad över att man valde den här konstruktionen. Jag trodde man skulle bygga ut möjligheten att behålla lite arbetsinkomst och kombinera det med bidrag, så att man kunde få större möjligheter att påverka sin egen situation genom extraknäck och annat, sade Andreas Bergh då till Syre.

Syre har sökt finansminister Elisabeth Svantesson för en intervju. Pressekreteraren svarar ”Vi återkommer om det blir aktuellt.”