Hans vision om ”carbon coin” sprids över världen

År 2019 blev den australiensiske ingenjören Delton Chen plötsligt kontaktad av science fiction-författaren Kim Stanley Robinson. Han hade läst Delton Chens vetenskapliga artikel om att införa ett ersättningssystem för att minska koldioxidutsläppen – och ville ha med idén i sin nya roman. 

– Jag blev förbryllad. Jag hade aldrig hört talas om honom förut, säger Delton Chen när Syre når honom i Vietnam över ett videosamtal. 

Romanen, som sedan fick namnet Framtidsministeriet, har blivit något av en klassiker bland många klimataktivister. Myntet ”carbon coin” som skildras i boken är mindre ”sofistikerat” än originalet, som snarare handlar om värdepapper, alltså aktier och fonder, uppger Delton Chen. Men grundidén har ändå lett till spridning över världen.

– Jag är förvånad över hur populär boken blivit. Den har väckt mycket, mycket mer uppmärksamhet än jag någonsin förväntat mig. Det känns bra att idén når fler, säger Delton Chen.

Spoilervarning: I boken är ”carbon coin” en starkt bidragande faktor till att världen får stopp på koldioxidutsläppen. Samma sak skulle ske i verkligheten, anser Delton Chen.

– Det är helt grundläggande. Utan detta är det omöjligt att nå nollutsläpp.

Ett ankare kopplat till klimatet

Men vad innebär då Delton Chens belöningssystem, eller det som i boken kallas carbon coin? Utgångspunkten är att en internationell institution med högt förtroende, exempelvis FN, skulle skapa särskilda värdepapper –”kolbelöningar” – på den internationella finansmarknaden. Värdepappren skulle delas ut till projekt, stater eller företag som minskar sina utsläpp, och kan sedan växlas in mot varor, tjänster eller valutor. 

Alla centralbanker i världen skulle förbinda sig att stödja värdet av värdepappret, som skulle fungera som ett sorts ankare för ländernas penningvärde. Utgångspunkten för värdet av värdepappren skulle vara kostnaden för att få bort all koldioxid i atmosfären så att planeten kan hålla sig runt maximalt 1,5 graders uppvärmning. 

Efter att institutionen satt ett prisgolv för värdepappret, skulle det sedan släppas på den öppna finansmarknaden. Om centralbankerna flaggar för att de tänker höja värdet på värdepappren lär privata investerare vilja köpa dem innan. Då ökar efterfrågan och värdepappret stiger i värde. 

Den nya institutionen skulle övervaka att värdepappren enbart användes till åtgärder som var bra. Investeringarna skulle skjuta i höjden för exempelvis skogsplanteringar, förnybar energi och ny grön teknik, enligt Delton Chen. 

Dessutom skulle värdepappret kunna hjälpa fattigare länder att ställa om. Det är dyrare för dem att investera i exempelvis förnybar energi, bland annat för att deras valuta är mycket mindre värd, något som nämns i podden Zero som görs av Bloomberg. Med Chens ersättningssystem skulle de kunna kräva betalning för att lämna olje- och gasfyndigheter kvar i marken – värdepapper som de sedan kan använda för att investera i exempelvis förnybar energi.

– Världen behöver triljoner i klimatinvesteringar för att nå klimatmålen, säger Delton Chen, en siffra som bekräftas av FN.

Parallellt med att värdepappret införs, skulle länder fortfarande ha kvar exempelvis koldioxidskatt, handel med utsläppsrätter och andra system för att minska utsläppen.

”Ingen kostnad”

Fördelen med värdepappret är att det inte skulle kosta något, enligt Delton Chen. Priset bygger istället på utbud och efterfrågan och leder till en omfördelning av resurser på finansmarknaden från fossila industrier till finansiering av gröna investeringar, förklarar han. Därför skulle värdepapperen vara lättare att införa än exempelvis en global koldioxidskatt, som är impopulär i många länder, enligt honom. 

Men det håller inte Thomas Sterner med om. Han är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet.

– Det är klart att det skulle bli en kostnad att övertyga skogsägare att låta skogen stå eller att tvinga fattiga människor att använda el i stället för att elda fotogen, även om den kostnaden skulle bli mindre än att förstöra jordens klimat.

Han tycker förslaget med värdepappren är ”grumligt” beskrivet.

– Det skulle kunna vara så att jag inte förstått att det här är en genialisk idé, men ärligt talat tror jag inte det. 

Thomas Sterner anser att idén sätter för stor tilltro till finansmarknaden, som ju enbart investerar där det finns mest pengar att tjäna. Genom Chens system skulle visserligen centralbankerna indirekt stötta klimatsatsningar, eftersom de skulle skjuta till pengar om värdet på värdepappren börjar sjunka. Men det blir bara en omväg, anser Thomas Sterner. 

– Det rakaste sättet är att övertala världens regeringar att helt upphöra med olja, kol och gas och att subventionera förnybar energi. Det är långsökt att centralbankerna skulle vara miljövänliga om inte regeringarna vill det.

Diskuteras i FN

Att få betalt för att låta skogen stå kvar eller lämna olja i marken diskuteras redan inom bland annat FN. Men det innebär också en del moraliska dilemman. Ska bara länder som sedan tidigare planerat att avverka skogen få betalt för att låta den stå, eller ska alla länder med skog få pengar för den? De detaljproblemen kvarstår, även om centralbankerna skulle bli ansvariga, lyfter han.

Enda poängen som Thomas Sterner ser med ett sådant värdepapperssystem är att det skulle bli så svårförståeligt att klimatförnekare inte skulle hinna begripa det. Men samtidigt skulle det vara etiskt tvivelaktigt att lura folk och troligen skulle det inte fungera i längden. 

– Det är synd om boken sprider orealistiska idéer på lösningar, säger Thomas Sterner.

En annan som tvivlar är Alf Hornborg, professor emeritus i humanekologi. Han är inte insatt i hur Delton Chens variant fungerar, men har läst Kim Stanley Robinsons roman, som han tycker är alldeles för teknikoptimistisk.

– Om vi ska belöna folk att inte förskingra resurser, hur ska vi då kunna ha all den fantastiska tekniken som han pratar om? Den måste ju tillverkas någonstans och det kräver resurser. Det finns en grundläggande självmotsägelse.

Men Delton Chen ser också framför sig effektivare energi- och resursanvändning. 

– Stora genombrott är nödvändiga. Det sker genombrott hela tiden, men vi investerar fortfarande inte tillräckligt i forskning och utveckling. Värdepappren skulle driva på omfattande investeringar i just den forskning och utveckling vi behöver, säger Delton Chen.

Största hindret

Men hur skulle det då gå till att få igenom ett sådant system? I romanen Framtidsministeriet reser en tjänsteman från FN-sekretariatet runt till alla världens centralbanker för att ena länderna om att införa myntet. Något motsvarande ägnar sig inte Delton Chen åt. Det måste göras av några länder som vill testa systemet, anser han. 

I stället hoppas Delton Chen på att få till en förstudie för att undersöka hur värdepappret skulle kunna fungera i praktiken, där företag, aktieägare, representanter från centralbanker och vetenskapsmän skulle pröva det i olika rollspel. 

– Det går långsamt. Att få ihop tillräckligt med finansiering till förstudien är det största hindret.