Kommuner öppnar upp för att investera i vapen

I sex av Sveriges tio största kommuner – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Helsingborg – finns formuleringar i policyer och riktlinjer som förbjuder kommunen att investera i bland annat vapen. Ytterligare tre kommuner tillåter inte placeringar i det som benämns kontroversiella vapen och krigsmateriel.

Men den 27 februari 2025 lade oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) en motion om att häva förbudet mot vapen, uppger Moderaterna i Stockholms stadshus.

– Vi vet att vi måste ta ett betydligt större ansvar för Europas och Sveriges säkerhet. Då är det rätt provocerande att Sveriges största kommun – och väldigt många andra kommuner och regioner – inte tillåter att man investerar i försvarsindustrin, säger han.

Fjellner vill slopa vapen bland kriterierna för hållbara placeringar i Stockholms finanspolicy för kommunkoncernen, där det står: ”Stockholms stad ska inte placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än 5 procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen”.

Finanspolicyn är ett styrdokument och i den anges hur kommunen får placera sina pengar, till exempel pensioner. Stockholms stad har i dagsläget cirka 2,2 miljarder kronor i placeringar, enligt Expressen.

Kajsa Loord, kommunikationschef för Socialdemokraterna i Stockholms stadshus, skriver i ett mejl till Syre att ärendet just nu bereds inom staden och att S kommer att återkomma till om ”vi ska ändra i den policy som alla fullmäktiges partier hittills varit eniga om”.

”Karin Wanngård har tidigare sagt att det finns många sätt för Stockholm att stödja Ukraina på, till exempel genom sommarkollo, arbetsmarknadsinsatser och utbildning. Men att det är tveksamt att Stockholms stad ska lösa försvarsfrågan med stockholmarnas pensionspengar. Det är nationella partiers ansvar att komma överens om en långsiktig finansiering av försvaret”, skriver Kajsa Loord.

”Ses som vällovligt”

Göran Collste, professor emeritus i tillämpad etik vid Linköpings universitet, pekar på att Rysslands krig i Ukraina, och reaktionerna på det, har påverkat inställningen till vapenhandel.

– Det ökade intresset för att investera i vapenindustrin är på grund av den framhärdade vikten av att upprusta i allmänhet och vapenleveranser till Ukraina i synnerhet. Att investera i vapen ses som ett vällovligt syfte, som övertrumfar de etiska riktlinjer som legat till grund för investeringar tidigare, säger han.

Har folks syn på investeringar i vapen ändrats?

– Det kan vara så, även om jag inte känner till någon undersökning som visar det. Skälen mot att investera i vapenindustrin, och andra skadliga verksamheter som tobak, finns kvar. Vapenindustrin är i sin natur korrumperad och känd för att följas av mutor och bestickningar.

Att fler vapen riskerar öka krigshärdar och förvärra konflikter är välkänt. Men nu väger argumentet att bekämpa Ryssland och stötta Ukraina tyngre, säger Göran Collste.

Den internationella vapenhandeln stod för ungefär 40 procent av all korruption i globala transaktioner när boken Den svenska vapenexporten skrevs 2016. Sveriges vapenindustri upplever en boom, där Rysslands krig i Ukraina är en bidragande faktor. Redan 2023 låg Sverige på 13 plats bland världens största vapenexportörer, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. 380 företag tillverkar och säljer krigsmateriel, varav drygt 80 bedriver export, enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Avgjort störst är Saab, men andra med stark tillväxt är BAE systems Hägglunds och BAE systems Bofors.

Avstår att placera

Även i Göteborgs stad har de borgerliga partierna och Demokraterna lagt ett yrkande, Revidering av Göteborgs stads riktlinje för finansverksamheten för att tillåta investeringar i europeisk försvarsindustri, till kommunstyrelsen den 17 mars 2025.

”Rysslands fullskaliga invasion av Ukrana i kombination med en amerikansk presidentadministration som på bara några veckor lagt om stora delar av sin utrikespolitik, med radikalt förändrad inställning till tidigare allierade, har tydligt visat på behovet av en stärkt europeisk försvarsförmåga och in-
hemsk produktion av försvarsmateriel”, skriver partierna.

Förslaget avslogs på kommunstyrelsens möte den 8 april. I ett yttrande skrev Miljöpartiet (MP), Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V): ”Göteborgs stad är nettolåntagare, vilket innebär att vi inte har några långsiktiga finansiella placeringar alls. Våra årliga överskott går i stället till att reducera våra lån och därmed sänka räntekostnader för våra välfärdsverksamheter.

Av denna anledning saknar förslaget i yrkandet praktisk betydelse, eftersom staden inte handlar i de tillgångar eller värdepapper som riktlinjens skrivelse är tänkt att reglera”.

På liknande sätt resoneras det i Jönköping. Enligt Eva Nilenfjord, finanschef i Jönköpings kommun, saknas formuleringar om bland annat vapen då placeringsverksamhet inte ska förekomma inom kommunkoncernen.

”I stället ska likviditetsöverskott användas för att minska den externa upplåningen och placeras inom ramen för det finansiella koncernkontot. Med andra ord är det inte aktuellt för kommunen att investera i bolag inom vapenindustri eller dylikt”, kommenterar hon.

Kontroversiella vapen

I tre av de tio största kommunerna, Linköping, Örebro och Norrköping, gäller förbudet endast kontroversiella vapen, krigsmateriel och kontroversiellt krigsmateriel. Linköping ligger i Region Östergötland, som är en av de regioner som har ändrat sina riktlinjer för att tillåta investeringar, bort-
sett från i ”kontroversiella vapen”, enligt en granskning av Dagens medicin 2024. Till sådana räknas kärnvapen, kluster- och personminor.

– Det här beslutet handlar inte om att vi ska tjäna en massa pengar utan det är en signal och markering från vår sida. Om vi ska ha en vapenindustri i Sverige där vi står starka i ett civilt försvar och ett försvar i största allmänhet så förstår vi att den här branschen behöver kapital, sade regionstyrelsens ordfö-
rande Marie Morell (M) till Östgötacorrespondenten.

Oppositionen med C, MP, S och V reserverade sig. Emil Broberg (V) ifrågasatte bland annat huruvida pengar skulle investeras i svensk vapenindustri.

”En av de största ägarna av ’svensk vapenindustri är BAE systems, Europas största koncern inom försvarsindustrin, med bas i Storbritannien. BAE tillverkar atombomber, vilket gör det omöjligt att investera i svensk vapenindustri med koppling till BAE, då regionen fortfarande utesluter så kallade kontroversiella vapen, skrev han i Norrköpings tidningar.

I Örebro kommun ändrades formuleringen i placeringspolicyn från ”krigsmateriel” till ”kontroversiella vapen och krigsmateriel” 2023, men kommunen har inte och har inte haft investeringar inom försvarsinsdustrin, uppger finanschefen Mats Rodenfelt.

”Syftet med ändringen var dels att anpassa riktlinjerna till hur fondbolagen formulerar sina exkluderingskriterier, dels att tillåta investeringar i krigsmateriel, under förutsättning att det kan säkerställas att bolaget följer de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, samtidigt som investeringar i kontroversiella vapen fortsatt exkluderas”, kommenterar han.

S: ”Inte vapenindustrin”

Men ett antal mindre kommuner har tagit bort ordet vapen i sina riktlinjer. Den 10 maj ändrade Partille kommun sin finanspolicy för att tillåta investeringar i företag som tillverkar vapen och krigsmateriel, rapporterade Lokalpressen Partille. Beslutet, som röstades igenom av den borgerliga alliansen och Sverigedemokraterna, mötte kritik från oppositionen.

– Jag tycker inte att kommunens pengar ska gå till att stödja vapenindustrin. Vi har ett osäkert världsläge, men Partilles skattemedel ska inte bidra till en upptrappning och fler vapen i systemet. Det eskalerar situationen och skapar en falsk trygghet. I så fall borde vi istället investera mer i el och energi och minska vårt beroende av rysk gas och på så sätt inte bidra till deras krigskassa, säger Isabelle
Asadian Strandman (S).

Nu finns en skrivning om att kommunen inte får placera medel i företag som är involverade i så kallade kontroversiella vapen

– Det handlar inte om att vi absolut ska investera i vapenföretag, men vi ska kunna göra det om vi vill. Vill vi ha ett fungerande försvar måste industrin få kapital. Och vi kan inte säga att vi står bakom svenska soldater men vägra befatta oss med det de behöver för att försvara oss. Det är ett moraliskt ansvar, upp-
gav Jonas Mårdbrink (M) enligt lokalpressen.

Partikollegan Angela Fast Torstensson argumenterade att bortsett från avkastningen kan investeringar i svensk försvarsindustri möjliggöra ”produktion av vapen som är mer precisa och orsakar mindre civila skador”, enligt lokaltidningen.

– Det är omöjligt för oss i lilla Partille att se till att vi inte investerar i företag där vapen hamnar i fel händer och i krigshärdar runt om i världen. Vi behöver ta ansvar för att det vi gör här får konsekvenser i det längre perspektivet, även om vi har en skrivelse om att bara sälja till ”snälla personer”, kontrar Asadian Strandman.

”Inte en oetisk verksamhet”

Även i Halmstad kommun har den politiska ledningen med S, M och KD ett förslag som innebär att placeringar ska tillåtas i krigsmateriel.

– Det handlar om det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i och en förändring som läget kräver. Jag anser att vi både på statlig och kommunal nivå behöver säkra vår totalförsvarsförmåga, och som ett led i det har vi omprövat delar av vår policy, säger Stefan Pålsson (S), kommunstyrelsens ordförande.

En kritik är att försvaret inte är en kommunal fråga, hur ser du på det?

– I kommuner väljer vi ju hur vi vill investera pengar, och jag tycker att en del av att stärka vårt totalförsvar kan vara att investera i försvarsföretag. För mig är det märkligt att det står i våra riktlinjer att alla försvarsföretag är olämpliga att investera i. Sverige har många framstående bolag som vi är stolta över och som varit en del i att skapa Sveriges suveränitet, säger Stefan Pålsson (S).

Enligt honom är det motsägelsefullt att inte investera i en vapenindustri som han menar samtidigt måste värnas. Ett annat motargument är risken för att placera pengar i vapen som hamnar i krigssituationer.

– Vi kommer att ha skrivningar om vilka typer av investeringar i försvarsindustrin som vi kan tillåta. Vi kommer inte att tillåta investeringar i alla företag utan det handlar om att ha en etiskt försvarbar policy, som ändå möjliggör investeringar i till exempel Saab, verksamma i vår kommun. Jag tycker inte att de bedriver en oetisk verksamhet, säger Pålsson.

På Halmstads kommunfullmäktigemöte den 27 mars var endast V och MP kritiska.

– Det är väldigt oetiskt och nästan omöjligt att kontrollera var placeringarna hamnar, sa Mikael Ekfeldt (V), gruppledare i Halmstad kommun, till SVT Nyheter.

Collste: Finns legitimitet?

Också för Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, är det oetiskt att investera i vapenindustrin.

– Förra året gick 37 procent av svensk vapenexport till ickedemokratier. Till exempel stödjer svensk vapenhandel både Indien och Pakistan, som ligger i väpnad konflikt. En stor del av försäljningen beväpnar regimer som underminerar demokratins grundprinciper. Hade Saab satt demokratiska värderingar före vinst hade de föregående år förlorat 6,15 miljarder bara i affären med Förenade arabemiraten, säger hon.

Den största köparen av svenskt krigsmateriel 2024 var Förenade arabemiraten, en diktatur som inte har fria val och där politiska partier är förbjudna. Trots att Sverige har ett så kallat demokratikriterium för vapenexport levereras krigsmateriel till flera länder med bristande demokratiska rättigheter.

– Det pågår kampanjer för att skönmåla vapenindustrin, en av världens mest korrupta branscher. Det är också ett demokratiskt problem att många ofta inte får kännedom när det sker sådana förflyttningar, som gäller våra offentliga pengar. Världen behöver satsa på att lösa grundorsaker till konflikter – inte elda på dem med mer vapen, säger Kerstin Bergeå.

Att politiker från olika partier anser sig ha etik och moral på sin sida är naturligt, då de har olika syn på hur samhället ska byggas och möta problem, menar etikprofessorn Göran Collste.

– Inför denna typ av beslut väger man skälen för och emot. För vissa väger i dag skälen för att vi ska stödja Ukraina i sin kamp mot angriparen så tungt att man också är beredd att stödja ökad vapenproduktion, trots att man är medveten om vapenindustrins negativa effekter.

Även han ser behov av mer medborgarengagemang – och av fler diskussionsforum.

– Om politiker gör den här förändringen är en viktig aspekt om de kan anses representera medborgarna utan att ha diskuterat det? För en del finns starka argument mot, kanske rentav en samvetsövertygelse, att inte stödja vapenindustrin. Därför kan det vara problematiskt att införa förändringar utan legitimi-
tet från medborgarna, säger han.