Prenumerera

Logga in

Glöd · Krönika

Jens Holm: Årtiondets farligaste överenskommelse

Natotoppmöte.

Hur genomtänkt var egentligen den där överenskommelsen i Haag, Nederländerna? Att avsätta fem procent av Natoländernas gigantiska bruttonationalprodukter  till inköp av kulsprutor, stridsvagnar, bombplan och annat krigsmaterial kommer att medföra en ofantlig mer mängd pengar till västvärldens krigsmakter. 

Jag delar fullt Natos analys om att Ryssland i dag utgör det stora militära hotet. Och mot hot måste man reagera. Men det är skillnad på hot och förmåga. Även om Putin så skulle vilja är det en ren och skär omöjlighet att se ryska tanks rulla in på Warszawas eller Stockholms gator. Trots en rådande krigsekonomi har Ryssland helt enkelt inte den militära förmågan att ta över ett västland. Därtill har man en för liten ekonomi och för korrupt styre. Rysslands ekonomi är ungefär i storleksklass med Italiens.

Gällande de militära utgifterna lägger Natoländerna tio gånger så mycket som Ryssland gör. Även i ett scenario med ett Nato utan USA skulle Europa tillsammans med Kanada ha mer än tre gånger så stor militär kapacitet som Ryssland. De 32 Natoländerna har en massiv militär överlägsenhet oavsett parameter; krigsflygplan, soldater, fartyg, robotar med mera. 

Det som skulle rättfärdiga Natos upprustningsbeslut skulle vara att kunna slå tillbaka ett allt mer aggressivt Ryssland, men den möjligheten finns alltså redan med råge. 

Världen kommer inte att bli en säkrare plats i och med Natos upprustningsbeslut. För, i den andra vågskålen finns risken för en militär eskalering. Ryssland kommer förstås svara Nato med det man kan; fortsatt kapprustning och utökad hybridkrigföring.  

Femprocentsmålet kommer dessutom att sätta stor press på Natoländernas redan pressade statsbudgetar, och andra områden kommer att få stå tillbaka. Bara i Sveriges fall skulle ett femprocentsanslag innebära att varje svensk, gammal som ung, skulle tvingas avsätta 30 000 kronor till militären. Om året! Risken för fortsatta neddragningar på skolan, vården och miljöarbetet är uppenbar. Dessutom är upprustningsmålet kopplat till BNP, vilket innebär ständigt ökade militäranslag i takt med en växande ekonomi. 

Tror vi att extremistpartier på högerkanten stillatigande kommer undgå att utnyttja möjligheten att kritisera denna gigantiska felprioritering? I Tyskland har exempelvis profilerade socialdemokrater i ett nyligt publicerat fredsmanifest kritiserat upprustningsplanerna bland annat för att de kommer att bli en skänk från ovan för nationalister som AfD. 

Både Natoöverenskommelsen och det svenska försvarsbeslutet är konstruerade så att de medför fortsatt ökade militära anslag, oavsett vad som händer i världen. En slags evig upprustning. Vad ska Nato göra den dagen då Putin försvinner och krigsplanerna skrotas? I dag kan det verka långt borta, men rysk historia är full av snabba vändningar. Även om det är militärt motstånd nu som gäller mot Ryssland, måste vi vara beredda på att snabbt ställa om mot diplomati och nedrustning.  

Fortsätter vi kapprusta kommer vi spela extremister i händerna, både i Ryssland och på hemmaplan. Det som skedde i Haag måste vara årtiondets farligaste överenskommelse. 

Allemansrätten.

Tidöregeringens svek mot Gaza.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV