Invandrare föreslås få ännu svårare att få bidrag 

I dag presenterade regeringens utredare ett förslag på hur vissa utlandsfödda ska ”kvalificera” sig till fler bidrag och ersättningar än vad som redan sker i dag.

Utredningen föreslår att du måste ha bott här i minst fem år för att beviljas vissa ersättningar och bidrag. Om du har arbetat med en viss lön kan den tiden kortas.

Vad gäller försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, kommer en del utlandsfödda nekas bidraget helt. Det kan innebära att du inte har en enda krona.

Några tusen av de som får försörjningsstöd i dag skulle drabbas, uppskattar utredaren.

Vad gäller reglerna inom socialförsäkringen skulle runt 60 – 70 000 personer påverkas av reglerna när det gäller så kallade bosättningsbaserade förmåner, som barnbidrag, bostadsbidrag och sjuk- och aktivitetsersättningen.

Alla utlandsfödda skulle inte drabbas av förslagen, utan främst invandrare från länder utanför EU som flyttar till Sverige för att arbeta, studera eller för att de har familjemedlemmar här. Flyktingar och övriga skyddsbehövande som fått uppehållstillstånd omfattas inte.

Men även om förslaget skulle innebära att socialtjänsten nekar människor pengar skulle de inte behöva svälta ihjäl, anser utredaren Göran Lundahl. Han pekar på att kommunen samtidigt har ett ansvar för invånarna som bor där. Hur exakt kommunen ska behandla dessa människor står dock inte reglerat någonstans, men Göran Lundahl hänvisar till att socialtjänsten kanske ger dem akuta matpengar, matkuponger eller matkassar.

Det är dock inte alltid som människor får hjälp av socialtjänsten även om det behöver det, vittnar bland annat civilsamhällesorgansationer om. Sveriges stadsmissioner har under flera år flaggat för att många går till dem för att få mat efter att ha nekats hjälp, vilket Syre skrivit om tidigare.

Ökad kriminalitet

Forskning visar att när människor står utan inkomst ökar risken för kriminalitet. Det tas även upp i en forskningsgenomgång i utredningen, uppger Göran Lundahl.

— Det finns en forskningsstudie som säger att det finns en viss risk för ökad kriminalitet vid andra reformer i ett annat sammanhang. Det vet du säkert redan eftersom du frågar, säger han.

Samtidigt pekar utredningen på att sysselsättningen kan komma att öka med 8-20 procent, främst bland personer som annars skulle få ekonomiskt bistånd.

— Det blir väldigt stor skillnad ekonomiskt om man går från att arbeta till att inte arbeta, säger Henrik Jordahl, som också jobbat med utredningen.

Att fler skulle börja arbeta bygger han på att Danmark genomförde en kraftig bidragssänkning för flyktingar, vilket fick den effekten.

Samma reform ledde dock också till att barn slutade gå i skolan för att hjälpa sina föräldrar med försörjningen.

— Det är exakt samma utredning, ja, säger Henrik Jordahl.

Dessutom ledde reformen till ökad kriminalitet, konstateras i utredningen och i en annan av regeringens bidragsutredningar.

Inga undantag för sjuka

Många sjuka och funktionsnedsatta kan inte arbeta, och tvingas därför leva på bidrag eller ersättningar inom sjukförsäkringen. Men i utredningen föreslås inga undantag för dessa grupper. Inte heller för vuxna som har barn. Att barnen drabbas när föräldrarna har svårt att köpa mat eller kläder till dem anser utredaren inte skulle bryta mot barnkonventionen.

Ett undantag tar utredningen dock upp, och det gäller för utlandssvenskar som bott länge utomlands och sen vill flytta tillbaka till Sverige. De kan be om att slippa kvalificeringskravet.

Assistansersättning från kommunerna

Nyanlända personer med funktionsnedsättning som är beroende av personlig assistans för att klara sin vardag kan bli helt utelåsta om de nekas assistansersättning, konstaterade forskare i en debattartikel i Svd i dag.

Men här hänvisar Henrik Jordahl till att rätten till assistans inte kommer förändras. I stället hamnar ansvaret på kommunerna att ge assistans till den gruppen utlandsfödda fram tills att de bott i Sverige i fem år. Det kommer leda till ökade kostnader för kommunen om förslaget går igenom.

— Ja, och motsvarande minskning för staten.

Men tjänar samhället på det här med tanke på ökad krimininalitet och att kommunerna kommer att få ta ökade kostnader?

— Det är svårt att säga. Det får du fråga ministern om, säger Henrik Jordahl.

Så svarar socialförsäkringsministern

Syftet med förslaget är att ”öka drivkrafterna att arbeta” och att få färre invandrare att söka sig till Sverige.

På frågan om hur regeringen ser på riskerna att kriminaliteten ökar när människor inte har inkomst från bidragssystemet svarar socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) att utredningen bara är en av flera delar i regeringens bidragsreform.

— Nu tänker regeringen ur ett helhetsperspektiv med alla de tre delarna där också aktivering i försörjningsstöd tillkommer.

Hon lyfter att den innebär att kommunerna kommer få krav på sig att ta fram aktivering för personer med försörjningsstöd som har svårt att få jobb, vilket hon tror kan leda till att fler hamnar i arbete. Att sådan aktivering skulle leda till att fler kom i arbete saknas det dock tydliga bevis för i forskningen, vilket Syre rapporterat om tidigare.

Dessutom säger hon att regeringen satsat på ”mer och fler yrkesutbildningar och komvuxutbildningar”, så att det ska bli lättare att få jobb.

— Ökad sysselsättning och att man kommer i arbete är det bästa sättet att ta sig ur ekonomisk utsatthet och utanförskap. All forskning tyder ju också på att det minskar kriminaliteten.

Att reformen i Danmark ledde till ökad kriminalitet samtidigt som sysselsättningen ökade får Syre dock inte riktigt något tydligt svar på.

Inget krav på medborgarskap

Länge har Sverigedemokraterna drivit att det skulle krävas medborgarskap för att få ta del av de bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringen — ett förslag som även var med i regeringen direktiv till utredningen. 

Men den idén går inte att genomföra, konstaterar utredaren. Orsaken är att det skulle strida mot EU-rätten och internationella åtaganden.

En som reagerar mot de nu liggande förslagen är Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

”Det man i praktiken gör nu är att införa en ny lägsta nivå för fattigdom i Sverige. Man gör inte undantag för barn, sjuka eller personer med funktionsnedsättning. Det här riskerar också att leda till att barn måste arbeta för att bidra till sina föräldrars försörjning, vilket är förskräckligt. Vill man på riktigt få folk i jobb ska man istället satsa på yrkesutbildning, möjligheten att kunna ha praktik samtidigt som man läser på SFI, eller rikta insatser mot kvinnor som är utlandsfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden”, skriver hon till Syre.

Artikeln har uppdaterats.