Strömmingfisket i centrala Östersjön och fisket av skarpsill i hela Östersjön kan öka med 26 respektive 36 procent, jämfört med förra årets råd från Internationella havsforskningsrådet. Men flera manar politikerna att ta rådet med försiktighet.
– De råd vi får idag präglas av en enorm osäkerhet och ger inte de rätta förutsättningarna för ansvariga politiker att ta ett bra beslut, säger Isabella Lövin (MP), i en kommentar.
Idag släppte Internationella havsforskningsrådet (Ices) de återkommande råd kring fisket i Östersjön som senare under året brukar orsaka en mindre storm. Rådet är den vetenskapliga grund som de politiska besluten ska grunda sig på när EU:s jordbruksministrar möts i oktober. Ifjol ökade kvoten på strömming i både centrala Östersjön och Bottniska viken efter ett förslag från EU-kommissionen som i sin tur byggde på ett råd från Internationella havsforskningsrådet.
– Det kan innebära en dödsstöt för unika bestånd, och har även stora konsekvenser för andra arter, kustfisket och för den känsliga havsmiljö som Östersjön är, kommenterade då Beatrice Rindevall beslutet i ett pressmeddelande.
”Måste minska kvoterna”
I år skriver Ices att strömmingsfisket i centrala Östersjön kan öka jämfört med rådet förra året, medan rådet för strömmingen i Bottniska viket innebär en sänkning jämfört med rådet från i fjol. Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, understryker i en kommentar att det finns stora osäkerheter och att prognoserna är just det, prognoser. Hon är också kritisk till att Ices råd inte tar hänsyn till fiskets effekter på ekosystemet.
– Skulle kvoterna i oktober sättas enligt dessa råd kan vi vara säkra på en sak – svenska kustfiskare kommer inte att se mer strömming i sina nät de kommande åren. Det blir tydligare för varje dag som går att ekosystemet och ekonomin i fisket är bankrutt. Vi måste minska kvoterna rejält, och det som faktiskt fiskas ska gå direkt till mat på våra tallrikar – inte till foderindustrin. Och så måste vi få till en återhämtningsplan för hela Östersjön, säger Isabella Lövin.
Även miljöorganisationen Fiskesekretariatet manar till försiktighet. På pappret ser råden om ökat fiske av strömming i centrala Östersjön och av skarpsill uppmuntrande ut, säger Cathrine Pedersen Schirmer, policyrådgivare på organisationen, i en kommentar. Men ”en närmare läsning av Ices råd visar att vi fortfarande går på en skör tråd, säger hon och tillägger att osäkerheten i beräkningarna bör få beslutsfattarna att agera försiktigt.
Utgår från MSY-principen
Förvaltningen av Östersjöns bestånd utgår från MSY-principen, det vill säga hur mycket fisk som maximalt kan fångas upp, utan att reproduktionen av beståndet äventyras – utifrån en viss accepterad risk. Men effekter på ekosystemet och åldersstrukturen på strömmingen är inget som tas hänsyn till utifrån förvaltningsmodellen, varför inte heller EU-kommissionen beställer svar på sådana frågor från forskarna. Flera studier har också indikerat att strömmingen i Bottniska viken egentligen består av flera genetiskt skilda bestånd. På så sätt kan strömmingen sammantaget klara ett visst fisketryck – men enstaka delbestånd riskera att fiskas ut. Inte heller det tar man hänsyn till i förvaltningen, och kustfiskarna har lyft det som en möjlig förklaring till att strömmingen försvunnit från kusten.
David Gilljam/SLU”Präglas av enorm osäkerhet”
Vad gäller skarpsillen skriver Ices att fisket kan öka med 36 procent. Även här signalerar Ices stora osäkerheter, menar Lövin. Producentorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF), skriver å sin sidan att det är mycket positivt att strömmingen i centrala Östersjön pekar uppåt.
– Vår utgångspunkt är att fisket bör ske på räntan av bestånden, det vill säga tillväxten. Även om bestånden fortsätter att utvecklas i rätt riktning är det viktigt att vi fortsatt är försiktiga, och därför anser vi att man bör gå på det lägre intervallet i rådgivningen inför nästa års kvotsättning, säger organisationens vd Anton Paulrud i en kommentar.
Vad gäller skarpsillen är SPF:s position att fisket kan öka i det lägre intervallet av Ices rådgivning, vilket i praktiken innebär en liten sänkning av kvoten jämfört med i år.
– Det är viktigt att den starka årsklassen får lite mer tid att växa till sig, säger Anton Paulrud.
För både det östra och västra torskbeståndet rekommenderas en nollkvot. Trots att det direkta fisket har varit förbjudet sedan 2020 visar beståndet inga tecken på återhämtning. Även för laxen är utvecklingen oroväckande dålig – och en sänkning av kvoten rekommenderas.
