Svar på: Historieförfalskning kring Israel/Palestina löser inga konflikter av Kristoffer Åberg
DEBATT. Kristoffer Åberg förnekar i sin replik till Ingvar Flink historien runt det som hände i Palestina 1948. Det får mig att tänka på förnekare av Förintelsen. Vilka är hans källor till händelseförloppet 1948? Bilden av arabiska stater som anföll och Israel defensivt försvarade sig?
Den historiska bilden av bakgrunden till Israel-Palestina konflikten, har klarlagts betydligt under de senaste decennierna. Arkiv har öppnats. Vi vet vad som faktiskt planerades och genomfördes. Fakta talar.
Läs de etablerade forskarnas beskrivning. Israeliska, amerikanska (judiska) och arabiska. Bilden är ganska samstämmig. Vissa går in djupare och mer detaljerat i ämnet. Läs även Göran Rosenbergs bok Det förlorade landet, som klargör sionismens utveckling. Missa inte Ingmar Karlssons böcker som väl sammanfattar historiebilden.
Staten Israel och dess armé har däremot systematiskt ägnat sig åt historieförfalskning. Detta kan ses som medveten propaganda och indoktrinering; ett led i en pågående krigsstrategi. (Krigslagar rådde för araberna ända till 1967).
Det är sant att arabiska terrordåd skedde hösten 1947. Men detta var parallellt med sådana som utfördes av de israeliska gerillagrupperna Hagana, Irgun med flera. Israelisk historia brukar ange ett blodigt angrepp på en buss som startskottet på ett krig. Men detta var ett lokalt enstaka dåd, ingen krigsmanöver. Det dröjde för övrigt ett halvår till innan Syrien och Egypten började träda in på palestiniernas sida. Med dåligt rustade arméer …
Då hade ledaren Ben-Gurions Plan Dalet redan proklamerats innan det brittiska mandatet upphörde och Israel utropade sin stat maj -48. Före mars -48 kunde de sionistiska ledarnas aktiviteter framställas som vedergällning för arabiska aktioner. I mars deklarerade man öppet att målet var att ta över landet och driva ut den infödda befölkningen med våld – vilket man gjorde.
