Kommunernas i många fall uttryckliga ointresse för att delta i regeringens återvandringskampanj är en möjlighet för oss medborgare att haka på, skriver Joel Larsson. Vi har valet att vinka adjö till den människofientliga politiken.
DEBATT. Det har knappt undgått någon att regeringen nu bett kommunerna om hjälp att hitta passagerare till det återvandringståg som SD redan under valrörelsen 2022 agiterade för och som resten av Tidöpartierna villigt och glatt nu vill fylla. För övrigt det enda tåg som man ägnat tillräckligt med uppmärksamhet och skattepengar åt.
Det är ingen ny paragraf i kommunallagen man infört utan ett ”erbjudande” om dialog för att få fler att lämna landet, helt i enlighet med Tidöpolitikens mörka människosyn.
Att kommunpolitiker, som själva möter den krassa verklighet som väldigt många kommuner står inför, ett skriande behov av arbetskraft och fler skattebetalare, nu tackar nej till den stjälpen, förlåt, ”hjälpen”, och dessutom gör det med stil, finess och en stor skopa medmänsklighet, handlar om överlevnad, sunt förnuft och omsorg om sina kommunmedborgare, inte om att vakta grindar, som migrationsminister Johan Forssell (M) hävdar i en intervju med SVT. Att äntligen höra politiker tala om sammanhållning på riktigt är dessutom både nödvändigt och en lisa för själen, när vi bara hört främligsfientlig propaganda under så lång tid.
Forssell menar i samma intervju i SVT att de medborgare som är föremål för kampanjen själva måste få välja om de vill ha informationen och att kommunernas agerande motverkar valfriheten. Det är ju bara så dumt. Informationen kommer ju finnas tillgänglig för vem som helst på Migrationsverkets hemsida, mest troligt på flera språk. Till skillnad från vårdbesök, där möjligheterna till tolkning ska begränsas kraftigt om Tidöpartierna får som de vill, lär det inte sparas på tolkresurserna när man vill tala om för människor att de är oönskade. Så med andra ord, de som verkligen av egen fri vilja vill lämna kommer med lätthet kunna hitta informationen utan kommunernas hjälp.
Vi ska heller inte låta oss luras av Tidölagets fagra ord. När Forssell påstår att han vill att människor kommer hit och blir en del av samhället ljuger han. Tidöavtalet talar sitt tydliga språk. Det präglas av förslag på förslag som gör det svårare, inte enklare för människor, både att komma till Sverige och, för dem som redan är här, att stanna. Återkallande av permanenta uppehållstillstånd, höjda krav på försörjning för arbetstillstånd och det så kallade Sverigekontraktet är bara några i raden.
Nu vill dessutom SD med Ludvig Aspling i spetsen straffa kommuner som uppenbart inte gör annat än det som är bäst för kommunen, och i förlängningen landet, med indragna statsbidrag. Förutom att det är rena diktaturfasonerna luktar det desperation lång väg. När kommunerna äntligen börjar visa att Tidöpolitiken inte alls skapar den samhällsgemenskap som den så ofta hänvisar till, och fler och fler börjar se att kejsaren faktiskt är naken, då återstår bara maktens språk. Nu borde varje tveksam kunna se vartåt den SD-styrda skutan satt kompassriktningen, nämligen rakt mot autokratisering och upplösning av demokratin.
Helt plötsligt, som från ingenstans, har en möjlighet för oss medborgare dykt upp. Vi har nu valet att haka på kommunernas goda föredöme och vinka adjö till den destruktiva och människofientliga politik som förs eller fortsatt låta oss styras mot avgrunden. Valet är vårt!
