Regeringen vill ge statligt garanterade lån för att bygga fyra kärnkraftsreaktorer och lovar en prissäkring – om elpriset blir olönsamt.
– Dagens besked bidrar till att lösa den förmodligen största utmaningen som kärnkraften står inför, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (Kd).
– Det är glädjekalkyler från början till slut, kommenterar Greenpeaces kampanjledare Carl Schlyter.
För att bolag ska våga bygga kärnkraft i Sverige vill regeringen öppna plånboken genom statliga lån på hundratals miljoner kronor, som ska kunna gå till sammanlagt fyra reaktorer. Det för att bolagen som ska bygga inte ska behöva vända sig till privata aktörer, där räntan skulle bli avsevärt högre än de drygt två procent som de statliga lånen väntas hamna på.
– De åren man lånar ut pengar får man såklart en kostnad under åren som man bygger ut. Men de ska ju sedan betalas tillbaka, så över tid är det neutralt för statens finanser, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), i samband med en pressträff.
Priset ska garanteras
Regeringen vill också inrätta en slags prisssäkring som ska garantera en minsta ersättning för den el som produceras och att återbetalningen justeras utifrån hur lönsamma de nya kärnkraftsverken blir. Det utifrån den kunskap som finns kring kärnkraftverk som fördyrats och försvårats – och motiveras med den driftsäkerhet som kraftslaget bidrar med till elsystemet, berättar Niklas Wykman.
– Då ska vi inte bli utan den baskraft vi behöver få in i systemet. Men skulle det visa sig att det här gick ju lätt och smidigt och därmed blir vinstnivån högre, ja, då ska givetvis skattebetalarna få tillbaka det, så därför finns det en (risk)delningsmekanism, säger Niklas Wykman.
– Man kan därmed på affärsmässig grund investera i sådana här projekt för man vet att det finns en intäktström framöver oavsett vad som händer med elpriset i stort, fortsätter han.
Vill du betala 50 mer i månaden?
I ett räkneexempel som regeringen presenterar kan prisssäkringen komma att kosta cirka 50 kronor för en villa, cirka 10 kronor för en lägenhet, cirka 150 kronor för en restaurang och cirka 500 kronor för ett jordbruk eller en mindre industri. På en fråga under pressträffen om prisssäkringen är att uppfatta som en skatt, svarade energi- och näringsminister Ebba Busch:
– Vill du betala 50 kronor mer i månaden? Då säger ju svenskar nej nu, givet den prisnivå man har efter all förtida nedstängning av kärnkraft. Men om frågan är; istället för att betala 5 000 kronor i månaden på elräkningen i februari månad för en villa med direktverkande el för värme så betalar du 2 500 kronor mot att du ibland behöver skjuta in 50 kronor till på en månad. Då är det nog många som skulle svara ja.
Tillbakavisar kritik
I remissvar har kritik riktats mot att regeringen inte utrett alternativ till kärnkraft som kan bidra till eller kompensera för baskraft och att en satsning på kärnkraft kan tränga undan satsningar på andra kraftslag. Det var kritik som tillbakavisades av ministrarna under dagens pressträff. Facit på hur det blir när baskraft försvinner vet vi redan, argumenterade Niklas Wykman och sa att när det kommer till nya tekniker som batterilagring och vätgas, ”så är det intressant men mer av en forskningsfråga”.
– Den tekniken finns ju inte i tillräckligt stor utsträckning.
Kritiken om undanträngningseffekter bemötte han med att stödet är begränsat till motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer, ”en viktig men begränsad del av den svenska energikonsumtionen”. Men är inte ett ”obegränsat stöd för hur mycket kärnkraft som helst”.
– Då hade det varit lättare att på saklig grund förstå de argumenten om till exempel undanträgningseffekter.
”En omodern teknik”
Kritiken låter inte vänta på sig från de båda miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen och Greenpeace. Enligt den förras beräkningar kan en satsning på ny kärnkraft tränga ut förnybar elproduktion, vilket kan resultera i över tvåhundra miljoner ton högre koldioxidutsläpp.
– De subventionerade statliga mångmiljardslånen till ny kärnkraft som föreslås är omotiverade och kontraproduktiva. Ny kärnkraft är inte lösningen på klimatkrisen utan låser tvärtom fast Sverige vid en omodern teknik under mycket lång tid och försenar klimatomställningen, säger organisationens generalsekreterare Karin Lexén i ett uttalande.
”Går full Sovjet”
Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace, beskriver i en kommentar regeringens beräkningar som ”glädjekalkyler”, som bygger på att ”Sverige skulle kunna bygga ny kärnkraft dubbelt så snabbt och hälften så dyrt som jämförbara västländer”.
– Regeringen gick till val på en effektiv klimatpolitik och en tro på teknikneutrala, marknadsekonomiska lösningar, nu går de full Sovjet i sin planekonomi kring kärnkraften. Med denna proposition kommer marknaden att undermineras och andra energialternativ blockeras. Det kommer också leda till en kraftig ökning av utsläppen till 2045 jämfört med satsningar på energieffektiviseringar, energilager och förnybart.
”Köper grisen i säcken”
Från politisk håll säger Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson, till DN att Socialdemokraterna inte kommer att rösta ja till regeringens proposition.
– Det återstår väldigt många frågetecken. Det här förslaget innebär att man köper grisen i säcken. Man vet inte vad det kommer kosta. Man vet inte vem som ska betala. Så det är inte aktuellt för oss att rösta ja, säger Fredrik Olovsson (S), energipolitisk talesperson.
