FN-experter, Amnesty, folkmordsforskare med flera betecknar det som nu sker i Gaza som folkmord – och om ordet inte kan användas om detta, när kan man då använda det? undrar Per Hultman-Boye i en replik till Mikael Hammarlind.
DEBATT. Det du skriver om eftertänksamhet kan och bör appliceras på många situationer. Att vara eftertänksam är ofta bra och något som jag nästan stoltserat med att vara själv genom åren. Det finns dock en gräns för när eftertänksamhet glider in i passivitet och till slut börjar gränsa till delaktighet och där är vi nu (och har varit alldeles för länge).
Jag undrar om du missförstod mig angående användandet av begreppet folkmord. Det är alltså inte jag som plötsligt fått för mig att klassificera detta som ett folkmord. Det är organisationer som Amnesty, Human rights watch och även folkmordsforskare (inklusive framstående forskare från Israel).
I maj 2025 utfärdade en grupp FN-experter en skarp varning och uppmanade stater att ”stoppa det pågående folkmordet eller se det utplåna livet i Gaza”. De konstaterade uttryckligen att Israels agerande i Gaza följer ”alarmerande, dokumenterade mönster av folkmordsbeteende” och framhöll en ”tydlig avsikt att använda svält som ett krigsvapen”.
Att det finns otaliga exempel på Israels egna representanter som basunerar ut sin avsikt så fort de ges chansen gör det ju inte heller direkt svårare att använda ”stora ord”.
Jag tror varken du eller jag behöver redogöra för historiken mellan Israel och Palestina (även om jag vet var jag står). Det är inte det viktiga nu. Det som däremot står på den omedelbara agendan är att försöka stoppa ett pågående folkmord med de ”små tankar” och ”stora ord” man har till sitt förfogande. Det gäller oavsett om det är ryssar mot ukrainare, IS-terrorister mot yazidier eller IDF-soldater mot palestinier. Här hoppas jag att du är moraliskt konsekvent och håller med.
Du säger att vissa kanske är tysta för att de är rädda, andra för att de inte förstår. Det må så vara, men det krävs ett ganska rejält moraletiskt krumbuktande (och att vi gör det positivt laddade ordet eftertänksam en lika rejäl otjänst) om vi kallar det modigt att sitta tyst vid sidan av och tänka när vi ser vad som pågår just nu. Återigen: ”Ibland måste man göra saker man inte vågar, annars är man ingen människa utan bara en liten lort”. Det var liksom hela poängen?
Till syvende och sidst kanske det är så enkelt att ens ståndpunkt kokar ner till om man tror på det som rapporteras av de internationella organisationerna och FN, eller om man sätter sin tillit till Netanyahu och hans talespersoner. Jag vet vem jag tror på.
Förintelseöverlevaren Gabor Maté vars morföräldrar mördades i Auschwitz sade nyligen detta om situationen: ”It’s like we’re watching Auschwitz on Tiktok”.
När ska de stora orden användas om inte nu?
