Under tisdagen inleds förhandlingarna i Högsta domstolen där det ska avgöras om en grupp klimataktivisters blockad av en motorväg 2022 ska klassas som sabotage eller inte. Fallet kommer att bli prejudicerande för hur liknande fall ska dömas framöver.
I augusti 2022 satte sig flera klimataktivister ner på E4:an i höjd med Solna. Budskapet var Återställ våtmarker och aktionen ledde till stopp i trafiken, långa köer och att en ambulans i utryckning försenades med 10 minuter. Ingen i ambulansen dog, men det hela väckte stor uppmärksamhet och debatt efteråt.
I den efterföljande rättegången i tingsrätten dömdes tolv aktivister för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten. Efter en överklagan valde hovrätten däremot att fria när det gäller åtalspunkten sabotage. Hovrätten ansåg inte att aktionen var en så allvarlig störning som krävs för att döma för sabotage.
Men åklagaren överklagade och under tisdagen och onsdagen kommer Högsta domstolen att ha förhandling om fallet.
Grundlagsskyddad frihet
Advokat Linus Gardell företräder en av de åtalade och har i en tidigare intervju med DN beskrivit hur lagen om sabotage kom till under andra världskriget.
– Den riktar sig mot skadegörelse som helt slår ut viktiga samhällsfunktioner. Som att spränga en oljedepå eller en bro, sa han och fortsatte:
– Om sabotagelagen tillämpas på fredliga demonstrationer är man ute på väldigt farliga vägar. Vår frihet att demonstrera är grundlagsskyddad.
En av de åtalade, Ebba Klemedtsson, stämmer in i den analysen.
– Om människor ska dömas för sabotage för att ha demonstrerat ligger vi verkligen risigt till. Men det ligger i linje med regeringens upptrissade tonläge där klimataktivister utpekas som det största säkerhetshotet i vårt land. Det är fullständigt absurt när det är klimatkollapsen som kommer att utsätta oss alla för livshotande risker. Skogar kommer att brinna, skördar kommer att slå fel, kustnära samhällen dränkas och vår ekonomi slås i spillror, säger hon i ett pressmeddelande.
Kommer fortsätta agera
Pontus Bergendahl, presstalesperson för Återställ våtmarker, konstaterar i samma pressmeddelande att folk i alla tider demonstrerat på vägar.
– Ett bra exempel är Serbien 2021/2022 då hundratusentals var ute och blockerade motorvägar i flera månader i rad i protest mot planer på en litiumgruva. Till slut backade regeringen och folket vann en stor seger. Oavsett dom i Högsta domstolen kommer vi aldrig backa utan fortsätta agera i proportion till klimatkatastrofen. Klimatkatastrofen handlar om våra barns liv till en levbar framtid, säger han.
När dom väntas är ännu oklart.
