Prenumerera

Logga in

Radar · Utrikes

Tidö-regeringen vill kunna döma 14-åringar till fängelse

I morgon, tisdag, presenteras en utredning om sänkt straffålder som Tidö-regeringen tillsatt.

Straffmyndighetsåldern i Sverige bör sänkas till 14 år, sa Gunnar Strömmer (M) i SVT:s Agenda. Flera barnrättsorganisationer har riktat kritik mot att sänka straffåldern.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffmyndighetsåldern så att 14-åringar ska kunna dömas i domstol. I Sverige har barn under 15 år inte varit straffmyndiga sedan 1864. I alla våra nordiska grannländer gäller 15 år.

Enligt Aftonbladet hänvisade justitieministern, när han medverkade i SVT:s Agenda, bland annat till att anhöriga till brottsoffer inte kan få upprättelse vid exempelvis ett mord om gärningsmannen är yngre än 15 år.

– Bakom varje siffra finns ett brottsoffer och anhöriga till brottsoffer som genom att vi inte kan utdela ett straff heller inte kan få en upprättelse.

Flertalet barnrättsorganisationer och Barnombudsmannen är kritiska till en sänkt straffålder, men även från forskarhåll riktas kritik.

– Deras hjärnor är inte färdigutvecklade. De har inget långsiktigt tänkande. När en situation uppstår är de mer påverkade av vänner än vetskapen om att de är straffmyndiga, säger Britt Østergaard Larsen, kriminolog på VIVE vid Århus universitet i Danmark, till SVT.

Britt Østergaard Larsen har tillsammans med kollegor på Århus universitet utvärderat konsekvenserna av den danska sänkningen av straffålder åren 2012 till 2014.

Enligt åklagarmyndigheterna var 120 barn under 15 år misstänkta för bland annat mord, medhjälp till mord eller försök till mord förra året.

SVT

När regeringen presenterade utredningen sommaren 2023 väckte det starka reaktioner från barnrättsorganisationer. Bland annat Bris ordförande gick ut och upplyste regeringen om att FN:s barnrättskommitté i sina rekommendationer starkt avrått Sverige från att sänka straffmyndighetsåldern från 15 år.

– Det är oroväckande att regeringspartierna väljer att driva på en fråga som riskerar att försvaga barns rättigheter, där det dessutom saknas evidens för att det har önskad effekt. När Danmark sänkte straffmyndighetsåldern visade det snarare att det ökade återfallsbrottsligheten. Läget är allvarligt och därför måste de politiska förslagen vara skarpa. Politikerna måste utgå från forskning och åtgärder som vi vet fungerar och verka för att stärka barns rättigheter, inte tvärtom, sa Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, då i en kommentar.

På tisdag ska regeringens utredare, Gunnel Lindberg, presentera sina slutsatser om sänkt straffålder.

FN:s kritik av Sverige

”Kommittén vädjar till Sverige att inte sänka straffmyndighetsåldern och rekommenderar alternativ till fängelse för barn. Vi delar kommitténs vädjan och ser med oro på förslag om ungdomsfängelser och sänkt straffmyndighetsålder. Förenklade förslag utan barnrättsperspektiv och helhetstänk riskerar att förvärra situationen och skapa lidande för barn som redan lever i utsatthet. Regeringens aviserade strategi för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste därför innehålla ett tydligt barnrättsperspektiv. ”

UNICEF Sverige
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV