Riksdagen har klubbat igenom de lagändringar som ger polisen utökade möjligheter att använda biometri för att lagföra brottslingar. Det innebär att biometriska uppgifter ska ersätta polisens nuvarande register.
På onsdagen röstade riksdagen igenom ändringar som gör att polis och andra brottsbekämpande myndigheter i större utsträckning får registrera och använda biometriska underlag när de utreder brott.
Det innebär bland annat att polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av helt nya biometriregister.
Vid viss allvarlig brottslighet blir det också tillåtet att göra biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
I den utredning som presenterades 2023 fanns ett förslag om att inrätta ett biometriskt register med anknytning till passregistret. Efter hård kritik från flera remissinstanser, som påpekade att det strider mot både svensk grundlag och EU-rätt, har regeringen dock inte gått vidare med detta.
Under onsdagens sammanträde ställde sig riksdagen också bakom den motion från fyra socialdemokrater som anmodar regeringen att snarast återkomma med lagförslag som ska ge polisen möjlighet att använda det nya biometriregistret för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.
Biometri
Med biometri inom brottsbekämpning brukar avses automatiserade metoder för att identifiera en person baserat på dennes karaktärsdrag. Det kan till exempel vara metoder för att jämföra fingeravtryck, ansiktsbilder och dna-profiler.
Rättsmedicinalverket
