Regeringen avser att tillåta urangruvor och ta bort det kommunala vetot. I samband med en pressträff under onsdagen förklarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), varför.
– Svensk gruv- och mineralnäring är viktig för Sverige och för Europa, inte bara som en ekonomisk motor, utan också för den metall- och mineralförsörjning som krävs för att klara av klimatomställningen.
Regeringens plan för att få igång uranbrytning i Sverige är en tvåstegsraket. I ett första skede ska uranbrytning tillåtas genom att ett förbud från 2018 tas bort. I morgon tar regeringen beslut om en sådan proposition. I ett andra skede kommer det kommunala vetot tas bort, vilket beskrivs i en promemoria som presenterades i somras och som nu är ute på remiss.
– Utan gruvor, ingen kärnkraft. Utan gruvor, ingen vindkraft. Och också elbilar och batterier. De blir inte till utan att vi har de metaller och mineral som behövs. Så frågan är ju snarare var i världen ska de här gruvorna finnas, inte om gruvorna ska finnas, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under pressträffen.
”Vi har stora utmaningar”
Hon utvecklar med att säga att behovet av kritiska metaller kommer att femdubblas inom Europa de närmaste fem-tio åren.
– När det gäller vissa råmaterial så vet vi att vi har stora utmaningar. Vissa av de här råmaterialen är Sverige och EU beroende av länder som vi inte vill vara beroende av. Länder som har bedrövliga arbetsvillkor i sin gruvnäring och förhåller sig till natur och miljö på ett osunt sätt.
Hon säger vidare att kommunerna fortsatt kommer att ha ett stort inflytande genom plan- och bygglagstiftningen, på motsvarande sätt som den prövning som pågår för andra mineraler och metaller.
– Det är ingen principiell skillnad på att bryta uran och andra metaller, menar den här regeringen.
Särskild regel för brytning i alunskiffer
I Sverige finns stora fyndigheter av uran i alunskiffer. En berggrund som medför särskilda miljörisker, då det lätt vittrar sönder och då frigör metaller. Men enligt Romina Pourmokhtari tar den lagstiftning som kom på plats efter alunskifferutredningen 2020 höjd för de riskerna.
– Skillnaden med just alunskiffer är att det är en komplex bergart som kräver särskild teknik när man ska bearbeta den. Av detta skäl föreslog den utredningen ett särskilt lämplighetskrav som skulle införas för den som vill bearbeta just alunskiffer. Den förändringen som utredaren föreslogs infördes i svensk lag första juni 2022 och den gäller fortsatt.
– Den regeln innebär att sökande till skillnad från de som söker för andra bergarter måste visa att den är lämplig att bedriva utvinning ur alunskiffer och har tekniska och ekonomiska förutsättningar att fullfölja en brytning.
”Väldigt stora risker”
I en direktsändning på SVT kommenterade Arne Müller, frilansjournalist och författare som granskat gruvnäringen i många år, bland annat miljöriskerna kopplade till utvinning i alunskiffer.
– Sverige och Finland har liknande miljölagar när det gäller gruvverksamhet. I Finland har vi ett färskt exempel där man brutit alunskiffer och har fått väldigt stora problem i samband med det. Det går naturligtvis att bedriva en sådan brytning och kanske hantera miljöproblemen. Men det är väldigt stora risker. Det hänger också samman med de volymer vi talar om. I Alunskiffer är halterna väldigt låga. När det gäller uran handlar det om kanske en-två tusendelar av det man bryter som är uran. Det innebär att för att det överhuvudtaget ska gå måste man bryta i väldigt stor skala. Vi talar om många miljoner ton per år och det är i dagbrott.
Kommunalråd kritisk
Även Adam Johansson (M), kommunstyrelsens ordförande i Falköping, fick i SVT:s sändning reagera på beskeden från regeringen. Inom kommunen finns alunskiffer med uran och där har också funnits en gruva på 1960- och 1970-talet. Men han vill inte se någon ny gruva – och är kritisk till sina kollegor i riksdagen som nu vill ta bort det kommunala vetot. Att vi idag måste importera uran var inte ett argument han godtog.
– Det skulle i så fall innebära att Sverige mer eller mindre väljer samma väg som Trump i att det ska vara Sverige först. Jag tror ju på att vi ska ha en global handel, att vi ska kunna ha förutsättningar att från Sveriges sida exportera saker som vi har god tillgång på, järnmalm och skogen exempelvis. Men att vi då också kan köpa råvaror från andra länder som vi är i behov av, säger han och tar upp Australien och Kanada som exempel på länder som vi importerar uran ifrån idag.
