Utrotningen av vilda arter och klimatförändringarna hänger ihop och för att rädda planeten måste vi hantera båda problemen. Om detta skriver Troy Vessette och Drew Pendergrass i boken Halvjordssocialism som nu kommer på svenska. Mattias Brandt har läst en bok som lyckas vara både realistisk och hoppfull.
Halvjordssocialism: En plan för att rädda framtiden från utrotning, klimatförändring och pandemier
Författare: Troy Vettese och Drew Pendergrass
Förlag: Verbal
Översättning: Helena Andersson och Filip Mesko
Det vore klyschigt att starta den här recensionen med ”Vi står inför en klimatkris/utdöende…” för det vet vi redan. Vad världens politiker, forskare och de flesta människor inte vet är hur vi faktiskt ska lösa den. För alla som följt nyheterna och framförallt de Cop-möten som ägt rum med jämna mellanrum i decennier, borde det inte komma som någon nyhet att de åtgärder som framförs av den ekonomiska och politiska eliten, är långt ifrån tillräckliga. Alla länder är överens om att fortsätta bränna fossila bränslen, och de enda lösningarna som framhålls är utsläppsrätter och vaga fantasier om koldioxidlagringstekniker och olika former av klimatmanipulering.
Uppfriskande läsning
Mot bakgrund av detta, är Halvjordssocialism en uppfriskande läsning. Förutom den imponerande bedriften att två klimatforskare lyckas skriva på en hög litterär nivå både i de fiktiva delarna och i faktadelarna av boken så är alla argument i boken väl underbyggda och stringenta. Framförallt finns en intellektuell ärlighet och ett beaktande av rimliga motargument som är ovanligt även i vänsterkretsar.
Boken börjar med en berättelse om en dystopisk framtid, en värld där vi fortsatt bränna fossila bränslen men också hanterat frågan med hjälp av Solar Radiation Management (Olika tekniker som går ut på att minska den globala uppvärmningen genom att reflektera bort solljus från jorden), vars konsekvenser vi vet för lite om och i boken blir ödesdigra.
Övertygande om utrotning av arter
Den här boken handlar inte bara om utsläpp av koldioxid. Som bokens titel avslöjar så har författarna en plan hämtad från E.O. Wilson. Den går helt enkelt ut på att halva jorden ska förvildas. Pendergrass och Vettese argumenterar väl för att inte endast koldioxidutsläpp spelar roll, utan också vår direkt fysiska förstöring av vår jord, hur mycket mark vi använder, hur många habitat som förstörs och djur som utrotas. Det finns ett direkt samband mellan hur stor andel arter vi kan rädda från utrotning, och hur stor andel av jorden som vi låter vara ostörd, eller åter låter naturen ta över. Extra övertygande om farorna med att tro att vi kan härska över naturen är anekdoten om hur filosofen Hegel dog i kolera, en sjukdom som spreds till människan genom kolonisatörernas skövling av mangrove-skog i Bengaliska viken på 1700-talet. Elegant visar de två forskarna att den största delen av våra moderna sjukdomar, även den vanliga förkylningen, kommer från att vi domesticerat djur och förstört habitat där bakterier och virus levt i ett stängt ekosystem.
Planekonomi
En större del av boken berör planekonomins roll i författarnas vision. Det har skrivits många böcker som argumenterar mot nyliberalers påståenden om att planekonomi inte fungerar, men på de få sidorna av en redan relativt kort bok som Pendergrass och Vettese ägnar åt planekonomi lyckas de tillintetgöra dessa argument och visar för oss också vilken typ av planering som behöver göras. De lyckas även förklara hur planeringen ska användas, i större detalj än vad många andra socialister lyckats med genom historien.
Sammanfattningsvis är den här boken en frisk fläkt, en ny take bortom både liberalismens och socialismens vanliga lösningar på klimatkrisen, och den tar stolt vid en praktiskt taget utdöd tradition, den utopiska socialismen. Med det som bakgrund lyckas de, två klimatforskare, förvånande nog måla upp inte bara en vacker framtid, utan kanske den mest realistiska vi har att tillgå. Alla andra framtider, vare sig vi gör något åt klimatkrisen eller inte, känns mer avlägsna efter att jag stängt baksidan av boken och lagt tillbaka den i bokhyllan.
