– Ja, du kommer att hata mig nu, men det får vara så tyvärr. Det ringer någon somalisk kvinna här.
Så uttryckte sig en polisanställd till en kollega under ett telefonsamtal i juli 2023. Kvinnan som polisen talade om är mamman till 14-årige Mohamed från Nässjö. Hon hade kontaktat polisen eftersom hennes son var försvunnen och hon var orolig. Eftersom hon inte behärskade svenska tillräckligt för att kunna förklara situationen i detalj, bad hon att få tala med någon via tolk. Hon fick till svar att en polis skulle ringa upp tillsammans med en tolk.
Men den polis som tilldelades ärendet ansåg att ett tolksamtal inte var nödvändigt. I ett internt samtal som Sveriges radio P4 Jönköping tagit del av, menade polisen att ett tolkförhör skulle vara ”lite overkill”, då man ändå inte tänkte vidta några konkreta åtgärder i ärendet. Tolken skippades. Istället föreslog kollegan raljant att polisen kunde ringa upp mamman ”på sin bästa somaliska”.
Något samtal med tolk blev aldrig av. Mamman fick därmed inte möjlighet att fullt ut förklara vad hon visste eller varför hon var orolig. Inte heller en anmälan om att Mohamed var försvunnen upprättades. Istället skickade polisen ett sms till pojken där han uppmanades att höra av sig.
Det fanns dock information att agera på. Mohameds telefon hade via mastuppkopplingar kunnat spåras till Gubbängen i Stockholm, där han hölls fången i en lägenhet. Han var alltså fortfarande vid liv när hans mamma slog larm till polisen – men trots hennes vädjan om hjälp gjordes inga försök att spåra honom. Ingen anmälan togs upp. Ingen efterlysning gjordes. Polisen bedömde att han höll sig undan frivilligt. Tre dagar senare hittades Mohamed död, torterad och knivhuggen 28 gånger – ett av offren i den pågående konflikten inom det kriminella Foxtrot-nätverket.
Den polis som avfärdade tolkhjälpen i fallet med 14-åriga Mohamed anmäldes för tjänstefel, men inte helt oväntat lades förundersökningen ned.
Vad som hände Mohamed och hans mamma kan sammanfattas med ett ord: rasism. Inte i form av hatbrott eller glåpord, utan kall, administrativ vardagsrasism. En som värderar informationen annorlunda beroende på vem som ringer. Som bedömer oro som mindre trovärdig, mindre angelägen, när den kommer från en kvinna med somaliskt ursprung som inte talar flytande svenska.
Att rasism existerar inom polis och rättsväsende är inte nytt. Det har dokumenterats gång på gång i både forskning och granskningar. Brottsförebyggande rådet har visat att etnisk profilering är ett verkligt problem inom polisen och att förtroendet för rättsväsendet är betydligt lägre bland personer med utländsk bakgrund. Samtidigt är det ovanligt att se ett så tydligt exempel på hur strukturell rasism faktiskt tar sig uttryck i ett konkret myndighetsbeslut. Ofta är rasismen dold bakom vaga formuleringar, tystade röster eller beslut som aldrig dokumenteras. Men här finns allt i klartext: en mamma som ber om hjälp och nekas tolk, en polis som skämtar om hennes språk, ett barns försvinnande som ignoreras, ett ingripande som aldrig sker – och en förundersökning som läggs ner. Allt finns protokollfört, inspelat, verifierat. Det går inte att förklara bort.
Det här är inget mindre än en rättsskandal, och det kräver mer än beklaganden. En oberoende granskning bör genomföras av både ärendet i sig och av hur polisens rutiner för bedömning av tolkbehov ser ut. Åklagarmyndigheten bör ompröva beslutet att lägga ner förundersökningen om tjänstefel. Och det är dags att regeringen tar initiativ till en bred genomlysning av hur språkliga och etniska faktorer påverkar rättssäkerheten i Sverige.
Förtroendet för rättsstaten vilar på att alla behandlas lika. När det uppenbart inte sker måste systemet själv stå till svars – och vi måste börja ställa de mest grundläggande frågorna: vem skyddas av rättsstaten? Vem lämnas utanför? Och hur länge ska vi acceptera en rättsstat som talar om rättvisa men i praktiken upprätthåller ojämlikhet?
Sveriges radio P4 Jönköping som står bakom fler avslöjanden i rättshaveriet.
Rasism.
