Färre barnfamiljer oroas över sin ekonomi. Men det gäller inte alla. För ensamstående föräldrar med låg inkomst har läget förvärrats. En tredjedel uppger att de inte alltid kan äta sig mätta, visar en ny Sifo-undersökning.
Höga matpriser, höga boendekostnader och bidrag som inte hänger med i kostnadsutvecklingen. Flera faktorer gör det tufft ekonomiskt för många barnfamiljer med låga inkomster.
Det visar en ny rapport från Röda korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda barnen. För tredje året i rad har organisationerna genomfört en Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation.
När det gäller barnfamiljer överlag har deras oro över ekonomin minskat på senare tid. Förut var 41 procent oroliga och nu uppger 28 procent att de varit mycket eller ganska oroliga de senaste sex månaderna
Men när det gäller låginkomsthushåll håller den ekonomiska stressen i sig. Ensamstående föräldrar har till och med fått det värre.
Tuffare för ensamstående
En tredjedel av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst har haft svårigheter att äta sig mätta en eller flera gånger under det senaste halvåret. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med förra året.
Runt hälften har svårt att ha råd att köpa näringsrik mat. Nästan sex av tio har haft svårt att betala för barnens fritidsaktviteter, och hälften är oroade över hur ekonomin påverkar barnens måenden och behov.
På frågan hur den knapra ekonomin påverkade barnen svarade vissa familjer att ”barnen känner sig oroliga eller ledsna”, står det i rapporten.
Skulder
55 procent av de ensamstående med låg inkomst uppgav att de hade svårt att köpa kläder efter väder och årstid. Lika stor procent uppgav att de hade svårt att köpa leksaker, cyklar och telefoner till sina barn.
44 procent har behövt låna pengar för att betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat. Drygt var fjärde har blivit betalningsskyldig efter att ha missat en räkning, vilket är en ökning med 14 procentenheter.
Barnfamiljerna som bor i hyresrätt är överlag mer oroade över sin ekonomi jämfört med dem med låga inkomster som äger sitt boende. Det gäller både ensamstående och sambos.
Låga bidrag
För att komma till rätta med problemen vill organisationerna att bostadsbidraget och barnbidraget höjs, att kostnadsfria fritidsaktiviteter införs och att kollektivtrafiken blir avgiftsfri.
I undersökningen definieras låginkomsthushåll som ensamstående föräldrar med en månadsinkomst under 30 000 kronor före skatt. För sambos definieras hushåll med inkomster på under 43 000 kronor före skatt som låginkomsthushåll.
Organisationerna poängterar att i denna undersökning synliggörs antagligen inte familjer som har det ännu sämre ekonomiskt ställt, exempelvis familjer som lever med försörjningsstöd, löneutmätning eller dagersättning enligt LMA (lagen om mottagande av asylsökande).
