Gruvprojekt får snabbspår: ”Enorm betydelse”

För att göra EU mer självförsörjande på kritiska mineraler klubbade EU i fjol en ny förordning som ska underlätta för gruvnäringen. Projekt som listas som strategiska ska få ett snabbspår i tillståndsprocessen och göra det enklare för bolagen att få investeringar. Nu har EU-kommissionen tagit beslut om vilka projekt det handlar om. På listan med 47 projekt finns fem svenska, varav tre är LKAB:s.

– Det har enorm betydelse för att vi får metall och mineral för att hantera den omställning som krävs framåt. Det kommer att bli en brist som behöver hanteras, samtidigt som vi har en geopolitisk situation kopplat till sällsynta jordartsmetaller, som innebär att Kina fortsätter att kontrollera hela värdekedjan, vilket är problematiskt, säger Niklas Johansson, LKAB:s kommunikationsdirektör till Syre.

Vad tror ni att det kommer att innebära?

– Jag hoppas att det här på riktigt ska innebära att vi faktiskt kan få effektivare tillståndsprocesser kopplat till de här projekten. Jag är bekymrad över att vi i Sverige riskerar att konservera en icke hållbar industristruktur för att det är så svårt att röra sig framåt.

Samebyar kritiska

Ett av LKAB:s projekt rör en etablerad järnmalmsgruva där nya processer ska möjliggöra utvinning av sällsynta jordartsmetaller och fosfor från material som LKAB redan bryter. Det andra är en industripark i Luleå för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och det tredje är utvinning av den stora fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Per Gejier-fyndigheten i Kiruna. Det sistnämnda projektet har fått hård kritik, inte minst från Gabna sameby, då den ligger på byns renbetesmarker och gruvan skulle blockera den enda återstående flyttleden för renarna mellan vinter- och sommarbetesmarker. Det australiensiska bolaget Talgas gruva, som också utnämnts till strategiskt projekt, ligger i sin tur på samebyn Talmas renbetesmarker.

– En svart dag för naturen, sa byns ordförande Nils Johanas Allas till DN i samband med att gruvan fick ja från mark- och miljödomstolen.

”Har försökt påverka”

Matti Blind Berg, som är ordförande för Svenska samernas riksförbund, är kritisk till att organisationen inte bjudits in till dialog med EU-kommissionen om de projekt som berör samebyarnas marker. Även en rad miljöorganisationer har under dagen riktat kritik mot vad de menar varit bristande transparens i hur projekten valts ut – och att man inte tagit hänsyn till urfolks rättigheter i urvalsprocessen.

– Jag har försökt påverka men det har varit ganska lönlöst. Vi har inte nått fram eller blivit inbjudna till samtal. Det är vårt land, våra marker, våra förutsättningar att fortsätta att existera som ett folk. Det är det som sätts ur spel nu, säger Matti Blind Berg, även om han inte tillskriver utnämningen av gruvprojekten som ”strategiska” någon avgörande betydelse, då de fortsatt måste förhålla sig till samma lagstiftning.

Ser du något sätt som ni ändå skulle kunna samexistera med de här två projekten?

– Det kanske skulle gå att begränsa omfattningen av projekten men också göra så att de bedrevs på ett sätt så att de inte hade någon påverkan på ytan. Men det kommer inte att vara aktuellt. Det är för ekonomiskt kostsamt och teknologin kanske inte är på plats heller. Så det är en utopi.

”Tror det är svårt”

Visst kommer vi behöva metaller och öppna nya fyndigheter vid sidan av ökad återvinning, menar Matti-Blind Berg vidare. Men det måste ske i samförstånd med den lokala kulturen och näringen som redan existerar på platserna.

– Det kommer vi inte i närheten av i dag, vi har en minerallagstiftning som ger all rätt till gruvbolagen, så det är självklart att vi inte är där, säger han.

Niklas Johansson på LKAB är av en annan mening.

– Vår ambition måste vara att hitta vägar framåt så att vi möjliggör en framtid för alla. Det bästa sättet att göra det på är dialog, att vi pratar och hittar lösningar.

Men en osynlig gruva, något som LKAB tidigare presenterat som en möjlighet och som företrädare från bolaget beskrivit som den ”enda lösningen för att gruvbrytning och rennäring skulle kunna samexistera”, ser företaget inte längre som en hållbar teknik.

– Jag tror att det är svårt, säger Niklas Johansson.