USA:s avbrutna biståndsprojekt slår hårt inte minst mot de mest utsatta personerna i Afghanistan, varnar Norwegian refugee council (NRC). Organisationen har tvingats avsluta flera av sina program i landet och stängt två provinskontor och ser redan hur det slår hårt mot flyktingar, kvinnor och barn.
I januari avbröt USA pågående biståndsprojekt, vilket ledde till att merparten av det USA-finansierade humanitära arbetet fick avbrytas eller avslutas. I Afghanistan bidrog USA förra året med närmare 742 miljoner dollar till den humanitära finansieringen, vilket stod för 43,4 procent av den totala summan.
Den norska biståndsorganisationen Norwegian refugee council (NRC) är en av de organisationer som redan känt av nedskärningarna.
– Den här situationen ger oss inget annat val än att göra ohållbara nedskärningar i våra tjänster, vilket ytterligare äventyrar livsviktiga livlinor för de mest utsatta och fattiga samhällena, säger Suze van Meegen, NRC:s tillförordnade landschef i Afghanistan, i ett pressmeddelande.
Organisationen har tvingats stänga flera kontor och dra ner på personal, med en särskilt negativ inverkan på kvinnliga biståndsarbetare. Det hela får långtgående konsekvenser, konstaterar NRC.
Berövas grundläggande rättigheter
NRC:s lokala resurscenter arbetar bland annat med att stödja återvändande och internt fördrivna afghaner, genom att hjälpa till med tak över huvudet, mat, rättshjälp och kontakt med vårdgivare. Centren har varit särskilt viktiga för afghanska kvinnor som är ansvariga för sina familjer och är beroende av hjälp från andra kvinnor. Förlusten av kvinnliga biståndsarbetare i hela landet begränsar därmed ytterligare kvinnors och barns tillgång till nödvändiga tjänster och inskränker deras rättigheter, skriver NRC.
Den senaste tiden har även flera andra regeringar, däribland Sverige, Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Schweiz och Storbritannien, meddelat att deras globala biståndsbudgetar kommer att minskas under de kommande åren. Något som ser ut att spä på den svåra situationen ytterligare.
Redan nu märks neddragningarna bland annat i Kahdestan, en informell bosättning för internflyktingar utanför Herat city.
– NRC:s personal brukade vara närvarande i samhället varje dag och var medvetna om människors problem. Nu är de inte här [längre], och nästan all hjälp har upphört – skolorna är stängda, och en vårdcentral som fanns här har också stängt. Nu vet vi inte vart vi ska vända oss, säger Adbul-haq, 45, som 2017 fördrevs från Badghis-provinsen på grund av torka och konflikter.
”Struntar i FN:s rekommendation”
Suze van Meegen konstaterar i pressmeddelandet att ”det här är den mest utmanande situation som NRC Afghanistan har ställts inför under sina 22 år i landet”, men att organisationen kommer att fortsätta sin verksamhet så gott de kan. Men det behövs politiska beslut för att vända utvecklingen, menar hon.
– Beslut som fattats i avlägsna huvudstäder, med liten hänsyn till mänskliga konsekvenser, har drastiskt minskat den humanitära finansieringen till Afghanistan och allvarligt begränsat vår förmåga att tillgodose akuta behov. Dessa kraftiga nedskärningar i biståndet visar att viktiga givare helt struntar i de 0,7 procent av bruttonationalinkomsten som OECD-länderna bör bidra med till de mest behövande. För att förhindra katastrofala skador i Afghanistan måste det internationella samfundet ta sitt ansvar och åta sig att stödja befolkningen, som har utsatts för decennier av krig och försummelse, säger Suze van Meegen.
I dag är det bara fem av de rika länderna som når upp till FN:s rekommendation att avsätta minst 0,7 procent av BNI till internationellt bistånd. Sverige tillhör sedan länge dessa, men utvecklingen går mot ett minskat bistånd. Under 2025 beräknas Sverige lägga 0,81 procent av BNI, men under 2026 till 2028 kommer den årliga biståndsbudgeten att minska till 53 miljarder årligen istället för nuvarande 56. Det innebär att Sverige beräknas ligga under målet på 0,7 procent år 2028.
