När "Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet” i dag presenterades så lade utredarna bland annat fram ett förslag om ett bidragstak som skulle göra att ”det alltid ska löna sig att arbeta”. Men det förslaget skulle strida mot barnkonventionen, menar utredarna själva.
– Sverige är inte en kravlös gemenskap.
Med de orden inledde Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, tisdagens presskonferens där en omfattande utredning på närmare 2000 sidor presenterades för regeringen. Syftet är, liksom flera andra pågående utredningar, att skapa en ”ny arbetslinje”, där det ska ”löna sig bättre att ta ett arbete än fortsätta leva på bidrag”.
Ett av förslagen som presenterades är ett bidragstak som innebär att inga hushåll kan tjäna mer på att få försörjningsstöd (i kombination med andra bidrag och ersättningar) än vad de hade fått om en person i hushållet arbetat och haft en lön som ligger på 22 000 kronor i månaden (brutto).
Det skulle innebära drastiska minskningar i inkomst främst för familjer med många barn. I utredarnas egna exempel skulle det innebära att en ensamstående med fyra barn skulle få ett minskat försörjningsstöd med cirka 3 300 kronor i månaden, medan minskningen för en ensamstående med nio barn skulle bli cirka 13 900 kronor per månad.
För familjer där det finns två vuxna blir skillnaderna ännu större. Där märks effekter redan för familjer med två barn, som då skulle gå från en månatlig inkomst på drygt 27 000 kronor till drygt 21 000 kronor. Alltså en minskning med nära 6000 kronor. För en familj med fyra barn blir inkomstminskningen drygt 14 000 kronor per månad och för en familj med nio barn blir minskningen nästan en halvering: från drygt 67 000 kronor till cirka 34 600 kronor.
”Väldigt stora effekter” för barnfamiljer
– Det är teoretiskt fullt möjligt att utforma ett sådant här förslag, men modellen har väldigt stora effekter framförallt för barnfamiljer och den är inte i förlängningen förenlig med barnkonventionen, säger utredare Maria Hemström Hemmingsson under presskonferensen.
Förslaget riskerar också att på längre sikt leda till ökad kriminalitet, ökad segregation och försämrad integration. Det befarar utredarna då de jämfört med en liknande dansk reform som gjordes i början av 2000-talet.
– På längre sikt påverkades barns skolgång. Barn slutade skolan för att bidra till försörjningen. Och det får motverkande effekt både på sysselsättning och integration, säger Maria Hemström Hemmingsson.
Utredarna har därför även tittat på ett alternativt bidragstak, som riktar sig främst mot stora hushåll, med minst fyra barn. Detta alternativ skulle baseras på att man även förändrar den så kallade riksnormen, som sätter standarden för hur stort försörjningsstödet kan bli.
– Det påverkar samtliga biståndshushåll, många får sänkt ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd till följd av detta, säger Hemström Hemmingsson.
Dessutom riktar man in sig specifikt på de större hushållen. Förslaget innebär att varje barn från och med det fjärde i hushållet skulle få en halverad summa för den delen som beräknas som privata kostnader (och alltså inte räknas till de gemensamma hushållskostnaderna).
Strider mot likabehandlingsprincip
Utredaren menar att detta förslag bedöms vara förenligt med barnkonventionen. Men på den punkten får hon inte medhåll av Jenny My Johansson, doktorand i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hon forskar om ekonomiskt bistånd och säger att ett liknande förslag visst ser ut att strida mot barnkonventionen.
– Vi har ju dels en likabehandlingsprincip enligt grundlagen. Förslaget innebär att vissa barn kommer att få det sämre. Alla barn har rätt till en skälig levnadsnivå, och det kommer de här barnen att bli undantagna.
– Dessutom säger barnkonventionen att barns bästa ska komma i första hand. Men genom detta förslag undantas de, för att man tycker att deras föräldrar ska ”ta ett arbete”.
Hon tillägger att hon vänder sig emot uttrycket att ”ta ett arbete”, eftersom det många gånger handlar om personer som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika anledningar.
Signalpolitik
Jenny My Johansson tycker att förslagen i mångt och mycket ser ut att handla om signalpolitik.
– Med det andra förslaget är det extremt få som det här kommer beröra. Ensamstående med nio barn är en grupp som utgör 0,006 procent av alla hushåll med försörjningsstöd. Sammanboende med nio barn utgör 0,02 procent. Sammanboende med fyra barn är 2 procent – av 146 000 hushåll. Så det innebär en fruktansvärd försämring för några få, medan det samhällsekonomiskt inte blir någon vinst.
En annan del av de många förslagen tyder också på att det handlar om symbolpolitik, menar hon. Det är ett förslag om att ekonomiskt bistånd bara ska ges till personer som vistas lagligen i Sverige (med undantag för akuta nödsituationer)
– Så är det i praktiken redan nu, efter en prejudicerande dom. Så det verkar som att man har velat betona detta.
Ett annat förslag i utredningen som kan få stor effekt för många är att försörjningsstöd endast ska lämnas till andrahandshyror om andrahandsupplåtelsen är godkänd.
– Det innebär i praktiken att alla som sitter med ett svart andrahandskontrakt, vilket inte är ovanligt i Stockholm till exempel, helt enkelt inte kommer att få bistånd för hyran, vilket i sig kommer att innebära att fler i längden blir vräkta från de kontrakten, med en ökad bostadslöshet som följd.
Ytterligare ett förslag handlar om att Socialnämnden istället för att bara föreslå rehabilitering till personer som på grund av sjukdom inte kan arbeta ska kunna begära att de deltar i sådan rehabilitering.
– Då frångår man en grundläggande princip i socialtjänstlagen som handlar om frivillighet och att man inte kan tvinga någon att ta emot behandling. Socialtjänstlagen bygger ju på frivillighet och en självbestämmandeprincip, säger Jenny My Johansson.
Syre har bett äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om en kommentar. Hennes pressavdelning meddelar att de återkommer under morgondagen.
