Tidö-regeringen presenterar ett nytt lagförslag som innebär ökad möjlighet för myndigheter, kommuner och regioner att dela information, trots skarp kritik om intrång i den personliga integriteten.
Tidö-regeringen går vidare med förslaget att häva sekretessen mellan myndigheter, trots skarp kritik och varningar om risker för intrång i den personliga integriteten. Flera remissinstanser, däribland Advokatsamfundet, har uttryckt oro för att den föreslagna lagen kan innebära allvarliga integritetskränkningar.
Förslaget presenterades på en pressträff i dag fredag av justitieminister Gunnar Strömmer (M), utbildningsminister Johan Pehrson (L), civilminister Erik Slottner (KD), och riksdagsledamoten Adam Marttinen (SD).
Förslaget om en ny generell sekretessbrytande bestämmelse ska bidra till att ytterligare öka myndigheters möjligheter att dela information om enskilda personer, bland annat om det behövs för att utreda brott.
– Det här innebär ett systemskifte när det gäller sekretess. Vi går från att inte dela information till att dela den för att bekämpa brott och fusk, sade Adam Marttinen (SD), ledamot i justitieutskottet.
Kritik från remissinstanser och experter
Förslaget har fått skarp kritik från flera remissinstanser, bland annat Advokatsamfundet, Riksdagens ombudsmän (JO), Institutet för mänskliga rättigheter och Kammarrätten i Göteborg.
- Intrång i den personliga integriteten: Förslaget riskerar att leda till allvarliga intrång, där känsliga personuppgifter kan delas och hanteras i större omfattning och av fler aktörer än tidigare.
- Övervakning och kartläggning: Det finns en risk för övervakning och kartläggning av enskilda, även personer som inte är misstänkta för brott, vilket kan påverka allmänhetens tillit till myndigheter och deras vilja att söka hjälp från exempelvis socialtjänst eller sjukvård.
- Brist på konsekvensanalyser: Det saknas tydliga konsekvensanalyser och proportionalitetsbedömningar av nyttan i förhållande till riskerna, särskilt för barn och andra utsatta grupper.
- Tillämpningssvårigheter: Lagstiftningen kan bli svår att tillämpa för tjänstemän, vilket ökar risken för felaktiga bedömningar och hantering av sekretessbelagd information.
Debatt om balansen mellan säkerhet och integritet
Förslaget om att häva sekretessen och möjliggöra bredare informationsdelning mellan myndigheter har väckt en intensiv debatt. Å ena sidan ses det som ett viktigt steg för att bekämpa brott och fusk. Å andra sidan finns en växande oro för att denna ökning av myndigheternas makt kan inkräkta på den personliga integriteten.
”Lagförslaget strider mot professionernas etik och hotar möjligheterna för socialtjänsten att utgöra det sista skyddsnätet för samhällets mest utsatta.”
Kritiker menar att den utökade informationsdelningen kan leda till allvarliga intrång i individens integritet, där myndigheter riskerar att hantera och sprida känslig information utan tillräcklig kontroll.
Flera aktörer har efterlyst en översyn av regler och kontrollmekanismer för att säkerställa att den nya lagen inte leder till otillbörliga intrång. Akademikerförbundet SSR skriver i en kommentar att det är ”en katastrof som vi kommer att få betala för i framtiden” och varnar för att förslaget kommer att försvåra socialtjänstens arbete. Förbundet varnar för att människor kan komma att avstå från att söka hjälp från socialtjänsten – av rädsla för att deras uppgifter hamnar hos polisen.
– Det här är det värsta tänkbara scenariot. Med slopad sekretess slår regeringen sönder tilliten till socialtjänsten och försvårar alla möjligheter att jobba förebyggande. Regeringen har inte tänkt igenom konsekvenserna, säger Monica Engström socialrättsjurist Akademikerförbundet SSR, i en kommentar.
Regeringen har försäkrat att skyddet för personlig integritet är grundlagsfäst och kan endast inskränkas genom lag. Vissa uppgifter, som de inom hälso- och sjukvård, kommer att undantas från informationsdelningen för att skydda individens integritet.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2025.
