
Italien och Danmark vill ha en politisk diskussion om hur Europadomstolen tolkar de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen. Det skriver de båda länderna i ett öppet brev som undertecknats av nio EU-länders ledare. Speciellt är det på migrationsområdet som länderna vill ha ett större utrymme att ta egna beslut, bland annat när det gäller att kunna utvisa migranter som begått brott.
”Vi borde ha mer utrymme nationellt att besluta om när vi ska utvisa kriminella utländska medborgare”, det skriver undertecknarna av ett öppet brev som initierats av Italien och Danmark, något som Euraktiv var först med att rapportera om.
De båda länderna har hållit flera möten på ämnet och under torsdagen gjordes brevet offentligt när Danmarks statsminister Mette Fredriksen besökte Giorgia Meloni i Rom. Efter att ha uppmanat andra länder att skriva under har de nu fått med signaturer från Österrike, Belgien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tjeckien.
I brevet skriver ländernas ledare att det behövs en diskussion om hur Europadomstolen tolkar Europakonventionen, som handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
”Det som en gång var rätt kanske inte är morgondagens svar”, skriver de om konventionen som kom till i kölvattnet efter andra världskriget.
”Idéerna i sig är universella och eviga. Men vi lever nu i en globaliserad värld där människor migrerar över gränser i en helt annan skala”, fortsätter de och skriver om hur vissa migranter i Europa ”valt att inte integrera sig” och att några ”inte bidragit positivt till de samhällen som välkomnar dem och har valt att begå brott”.
”Alltför många begränsningar”
Enligt ledarna som undertecknat brevet har Europadomstolen vid flera tillfällen dömt i fall där tolkningen av Europakonventionen har gått ”för långt” och utöver den ursprungliga tanken med konventionen.
”Vi har till exempel sett fall som rör utvisning av kriminella utländska medborgare där tolkningen av konventionen har resulterat i att fel personer skyddats och inneburit alltför många begränsningar för staternas förmåga att besluta vem som ska utvisas från deras territorier”, skriver de.
Europadomstolen har den senaste tiden tagit upp flera fall som rör de undertecknande ländernas migrationspolitik. Danmark har bland annat fått kritik av domstolen för sina hårda regler om familjeåterförening och Italien har vid flera tillfällen kritiserats för landets behandling av migranter. Giorgia Melonis planer på att skicka migranter till Albanien har dessutom stött på lagliga hinder, och det hela kommer att tas upp i EU-domstolen (ej att förväxla med Europadomstolen).
Nu uppmanar ledarna till en ”öppensinnad konversation” om ämnet. Själva argumenterar de för ett större nationellt utrymme att bestämma om utvisningar, och i de fall där det bryter mot internationell rätt att utvisa en person som begått brott så vill de ge större möjlighet till myndigheter att ”hålla koll” på dessa personer. De vill också öka möjligheterna för stater att agera i fall där andra länder använder migration som ett slags ”vapen” mot andra länder.
Ledarna avslutar sitt brev med att skriva att ”vi vet att detta är en känslig diskussion. Även om vårt mål är att skydda våra demokratier kommer vi sannolikt att bli anklagade för motsatsen.”