Vissa fridlysta arter ska inte kunna påverka skogsbruket lika mycket som i dag, anser regeringen. Bland annat vill dra ned på skyddet för orkidén knärot.
— Av alla orkidéer är det bara knäroten som kan stoppa en skogsavverkning. Det är pinsamt, säger Philipp Weiss på Naturskyddsföreningen Dalarna, som dock inte är negativ till hela regeringens förslag.
Regeringen vill att Naturvårdsverket utifrån nya kriterier ska se över vilka arter som ska vara nationellt fridlysta.
– Vi stärker skyddet i ett led, men ser också till att införa lättnader, säger Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister, rapporterar TT.
En art som hon anser behöver skyddas mindre än i dag är orkidén knärot, som är rödlistad.
Arten är vanligast i mellersta Sverige, men har minskat kraftigt i stora delar av landet – med närmare 50 procent under 1990-talet – men verkar ha stabiliserats på en lägre nivå under 2000-talet, enligt Naturvårdsverket.
Nu vill regeringen se undantag från fridlysningen så att det blir lättare att avverka skog och exploatera marken.
Men att knäroten finns i hela landet betyder inte att den är vanlig, enligt Philipp Weiss, skogsamordnare på Naturskyddsföreningen Dalarna.
— Den är helt beroende av äldre skog. Den har minskat väldigt kraftigt och drabbas väldigt hårt av skogsbruket och klimatförändringarna, säger han till Syre.
Att just knäroten pekas ut som att den skulle behöva mindre skydd reagerar han på.
— Alla orkidéer i hela landet är fridlysta och det finns andra orkidéer som är vanligare än knäroten. Men inte alla kan stoppa en avverkning. Det är pinsamt. Det är uppenbart att man försöker skydda de ekonomiska särintressena i skogsbruket.
Endast de mest hotade arterna ska kunna leda till att pågående markanvändning hindras eller försvåras, anser Romina Pourmokhtari. En anledning uppges vara att det i dag är svårt att få till ett generationsskifte i skogsbruket om det är oklart i fall skogen får avverkas eller inte.
Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens från de nationella fridlysningsbestämmelserna om marken behövs till vad som anses vara viktiga samhällsintressen som energiproduktion eller försvarsändamål.
Naturvårdsverket ska också få i uppdrag att vart sjunde år se över vilka arter som ska vara fridlysta. Det anser Philipp Weiss skulle kunna vara positivt. Orsaken är att fridlysningen är ett väldigt ”oflexibelt instrument” i dag. Till skillnad från rödlistningen som uppdateras vart femte år av SLU Artdatabanken, har listan över fridlysningar knappt uppdaterats sedan den gjordes första gången.
— Det vore jättebra om Naturvårdsverket lägger till fler hotade arter på listan över nationellt fridlysta. Juridiskt skulle det betyda jättemycket och ge dem ett ökat skydd.
Knärot
Växer i skogar som är minst 120 år gamla.
Hotas av modernt skogsbruk.
Den försvinner snabbt på kalhyggen. Även på partier med sparade träd som är 0,1 hektar eller mindre dör den. Detsamma gäller när stormar fäller träd, som efter stormen Gudrun. Även nedfall av kväve hotar arten.
Knärot växer främst i mossrika barrskogar med lång kontinuitet, både i friska, fuktiga granskogar och i torra sandtallskogar. I norra Sverige kan arten även påträffas i björkskog.
Knäroten blir ett par decimeter hög och blommorna är små och vita.
Artfakta i Artdatabanken
