I regeringens budget för 2026 satsas 3,5 miljarder extra på vården. 1 miljard av dessa går till att korta vårdköerna med hjälp av med nya prestationskrav till regionerna. Men mer prestationskrav är inte rätt väg att gå, menar både Vårdförbundet och Svenska läkaresällskapet.
– Vårdköerna kortas inte genom kortsiktiga prestationskrav. För att skapa en långsiktigt hållbar vård med tillräckligt många vårdplatser måste vi satsa på kompetensförsörjning och en utbyggd primärvård. Utan en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen kommer vårdköerna att bestå, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.
Även Vårdförbundet, som bland annat representerar många av landets sjuksköterskor, menar att prestationsbaserade satsningar för att korta vårdköer har prövats många gånger utan framgång.
– Hade prestationsbaserade medel fungerat hade vi inte haft några vårdköer. Att korta köerna får aldrig ske på bekostnad av arbetsmiljö, kvalitet eller patientsäkerhet. Det behövs långsiktiga investeringar i personal och vårdens förutsättningar – det är det enda som på riktigt kortar vårdköerna, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressmeddelande.
De båda organisationerna jämför de satsade 3,5 miljarderna med det som regeringen lägger på olika skattesänkningar (drygt 30 miljarder totalt, varav drygt 21 miljarder på ytterligare ett jobbskatteavdrag).
– Regeringen borde i stället ha investerat för att säkra sjukvården. Våra medlemmar bär upp vården varje dag – men de kan inte göra det utan resurser och politiskt ansvarstagande, säger Sineva Ribeiro.
2 miljarder mindre
När Vårdförbundet analyserade de olika siffrorna i budgeten och slog ihop de poster som förväntas gå direkt till vården så kom de fram till att det sker en minskning med nära två miljarder kronor under 2026 jämfört med 2025. (Posterna: Bidrag till folkhälsa och sjukvård, sjukvård i internationella förhållanden, bidrag till psykiatrin samt prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna.)
– Det här är en nedprioritering av svenskarnas allra viktigaste fråga. I stället för att förstärka hälso- och sjukvården väljer regeringen att minska den, säger Sineva Ribeiro.
Även om man räknar med regeringens siffror så framstår 3,5 miljarder som otillräckligt, menar Svenska Läkaresällskapet, ”särskilt med tanke på att vården är en av väljarnas viktigaste frågor”. De skulle bland annat vilja se att det satsas mer på primärvården, då den är ”avgörande” för hur flödet mellan vårdnivåer fungerar.
– En stark primärvård förebygger sjukdom, fångar upp behov tidigt och avlastar sjukhusen. Den är grunden för ett långsiktigt hållbart vårdsystem – och en förutsättning för att vårdköerna faktiskt ska minska, säger Catharina Ihre Lundgren i pressmeddelandet.
Vårdförbundet skulle bland annat vilja se satsningar på nära vård för att avlasta sjukhusen, fortsatta satsningar på äldrevård och hemsjukvård samt att statsbidragen värdesäkras, så att de automatiskt följer löneökningar, inflation och demografiska förändringar.
– Att vården återigen får alldeles för lite pengar drabbar patienter och personal i hela landet. Svenskarna får mer pengar i plånboken men de får betala med sin hälsa, säger Sineva Ribeiro.
