"En ren, hälsosam och hållbar miljö" är en mänsklig rättighet, konstaterar Internationella domstolen i Haag (ICJ) i ett historiskt uttalande idag om vilka skyldigheter länder har när det gäller att hantera klimatförändringarna, nu och för kommande generationer. Om inte lämpliga åtgärder tas så kan det bryta mot internationell rätt, konstaterar domstolen vidare.
Domstolens uttalande under onsdagen är inte på något sätt bindande, men anses av många kunna vara vägledande för framtida rättsfall på området.
Under en presskonferens konstaterade ICJ:s president, Yuji Iwasawa, att ”konsekvenserna av klimatförändringarna är allvarliga och långtgående: de påverkar både naturliga ekosystem och mänskliga populationer. Dessa konsekvenser understryker det akuta och existentiella hot som klimatförändringarna utgör”.
Och det finns en rad FN-konventioner som länder är skyldiga att följa, konstaterade han när han sammanfattade domstolens ståndpunkt. FN:s klimatramverk (UNFCCC), Kyotoprotokollet, Parisavtalet framförallt. Men även andra fördrag är viktiga att ta hänsyn till, såsom de som rör ozonlagret, biodiversitet, skydd av havet samt ökenspridning.
För att kunna ge en kontext till vilka mål länder bör sträva mot så lyfte domstolen upp Parisavtalets 1,5-gradersmål som det mest relevanta, vilket också ger länder en tydlig skyldighet att skydda planeten mot mer växthusgaser skapade av mänsklig aktivitet.
Domstolen konstaterade också att de nationellt beslutade bidrag, NDC:er, som länderna vart femte år ska skicka in till FN för att beskriva sina klimatåtaganden, inte kan vara godtyckliga. De måste ”nå upp till en viss standard” och tillsammans kunna nå de mål som satts upp i Parisavtalet.
Förutom att svara på frågan vad som är ett lands skyldigheter så ombads domstolen även uttala sig om vad som bör bli konsekvenserna för länder som inte lever upp till sina skyldigheter utan orsakar allvarlig klimatskada. Här kan det bli svårbedömt, ifall många länder anses vara ansvariga för en viss skada, menade domstolen. Men om ett land bryter mot sina skyldigheter och det går att se en tillräckligt tydlig kausalt samband så bör konsekvenserna kunna bli att man behöver upphöra med handlingen och även betala någon form av skadestånd eller kompensation.
Inför dagens uttalande har ICJ hållit omfattande förhandlingar med ett hundratal länder och ett drygt tiotal samarbetsorganisationer. Fallet, som beskrivs som det största i domstolens historia, inleddes efter påtryckningar från en rad önationer i Stilla havet som länge drivit att frågan behöver lyftas av domstolen.
Efter dagens presentation säger Jotham Napat, önationen Vanuatus premiärminister, till The Guardian att detta är en ”vändpunkt i kampen för klimaträttvisa”.
– Denna process har höjt rösterna från klimatsårbara nationer, drivit global medvetenhet och banat väg för starkare klimatåtgärder. Detta beslut kommer att ge oss en grund att bygga vidare på, och detta ögonblick kommer att inspirera till fortsatta ansträngningar för starkare åtgärder och ansvarsskyldighet, och inspirera till djärva ansträngningar för att skydda vår planet.
Hela domstolens uttalande går att läsa här.
