Internationella domstolen i Haag väntas i dag yttra sig i ett historiskt klimatmål drivet av små ö-stater som hotas av stigande havsnivåer.
Förenta nationernas högsta domstol,Internationella domstolen (ICJ) i Haag, väntas i dag klockan 15 meddela ett historiskt utlåtande om staters skyldigheter att stoppa klimatförändringarna.
Det är en rad önationer i Stilla havet, som särskilt hotas av stigande havsnivåer, som banat väg för att frågan nu prövas av domstolen. Önationerna hoppas att ICJ ska slå fast att klimatförstöring strider mot internationell rätt – och att rika länder, som stått för störst utsläpp, också måste ta störst ansvar för den gröna omställningen.
Inför beslutet har domstolen hållit omfattande förhandlingar. Under två veckor i december hörde ICJ ett hundratal länder och ett drygt tiotal samarbetsorganisationer – den största uppslutningen i domstolens 80-åriga historia, enligt nyhetsbyrån AP.
– Vi vill att domstolen ska bekräfta att beteendet som har förstört klimatet är olagligt, sa Margaretha Wewerinke-Singh, juridisk rådgivare för Vanuatus fall, inför förhandlingarna, till AP i december.
Även om ICJ:s yttrande inte är juridiskt bindande väntas det bli en milstolpe som tydliggör staternas klimaträttsliga skyldigheter, med särskilt fokus på global rättvisa. Det kan få stor betydelse för hur länder tolkar sina åtaganden enligt internationell rätt – och användas som grund i framtida rättsprocesser och lagstiftning.
Även i Sverige, där till exempel Aurorafallet nu prövas i domstol, kan ICJ:s yttrande få juridisk och politisk tyngd.
Internationella domstolen (ICJ)
Internationella domstolen (ICJ), ofta kallad Förenta nationernas högsta domstol, är FN:s huvudorgan för att hantera rättsliga tvister mellan stater. Domstolen, som ligger i Haag i Nederländerna, grundades 1945 genom FN-stadgan och började arbeta 1946. Dess primära syfte är att bidra till fredlig lösning av internationella konflikter och främja rättvisa enligt internationell lag.
Uppgifter och jurisdiktion
ICJ har två huvudsakliga uppgifter:
Lösa rättsliga tvister mellan stater: Domstolen avgör ärenden som rör gränsdragningar, användning av naturresurser, mänskliga rättigheter och andra internationella rättsliga frågor. Endast stater kan vara parter i dessa tvister, inte individer eller företag.
Utfärda rådgivande yttranden: På begäran av FN:s generalförsamling, säkerhetsrådet eller andra FN-organ kan domstolen ge rådgivande yttranden i rättsliga frågor som rör internationell lag.
Domstolen är beroende av att de stater som är parter i en tvist accepterar dess jurisdiktion. Detta kan ske genom avtal mellan staterna, klausuler i internationella avtal eller genom att stater lämnar in en frivillig deklaration om att acceptera domstolens jurisdiktion.
Strukturen
ICJ består av 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för en nioårsperiod. Domarna är oberoende och ska representera världens huvudsakliga rättssystem. Ingen nation kan ha fler än en domare i domstolen samtidigt.
Domstolen håller sina sessioner i Fredspalatset i Haag, en byggnad som också är hem för flera andra internationella rättsliga organisationer.
Historiska fall
ICJ har hanterat flera betydelsefulla fall, bland annat:
- Nicaragua v. United States (1986): Domstolen dömde att USA hade brutit mot internationell lag genom att stödja contrarebeller i Nicaragua.
- Bosnia and Herzegovina v. Serbia and Montenegro (2007): ICJ konstaterade att Serbien inte hade genomfört folkmord men hade misslyckats med att förhindra det under Bosnienkriget.
- Australia v. Japan (2014): ICJ slog fast att Japans valfångstprogram i Antarktis inte uppfyllde kraven för vetenskaplig forskning och därför var olagligt.
Begränsningar
Även om ICJ spelar en central roll i internationell rätt, har den begränsningar. Den saknar verkställande makt för att tvinga stater att följa dess domar. Om en stat inte följer domstolens beslut kan säkerhetsrådet ingripa, men det kräver att dess medlemmar är överens, vilket inte alltid är fallet.
FN:s officiella hemsida om ICJ
Britannica. International Court of Justice (ICJ)
Klimatförändringar och juridiska processer
Klimatförändringar och juridiska processer har blivit ett allt viktigare område inom internationell och nationell rätt, då stater, företag och organisationer hålls ansvariga för sin påverkan på miljön. Rättsliga åtgärder som rör klimatfrågor, ofta kallade klimatprocesser, används för att driva på klimatåtgärder, upprätthålla miljölagstiftning och hålla aktörer ansvariga för utsläpp av växthusgaser.
Klimatprocessernas utveckling
Juridiska processer kopplade till klimatförändringar har ökat markant de senaste decennierna. Enligt en rapport från FN:s miljöprogram (UNEP) och Sabin Center for Climate Change Law hade det fram till 2022 inletts över 2 000 klimatrelaterade rättsfall i världen. Dessa processer spänner över många områden och riktar sig både mot regeringar och företag för att minska klimatpåverkan och skydda framtida generationer.
Viktiga rättsfall
Flera rättsfall har haft stor påverkan på den globala klimatdebatten:
1. Urgenda Foundation v. The Netherlands (2015): I detta banbrytande mål dömde en nederländsk domstol att regeringen måste minska sina utsläpp med minst 25 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Detta var första gången en domstol baserade sitt beslut på internationell klimatlagstiftning och mänskliga rättigheter.
2. Juliana v. United States (2015): En grupp unga amerikaner stämde den federala regeringen för att ha misslyckats med att vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringar och därigenom äventyrat deras framtid. Även om målet fortfarande är juridiskt komplicerat har det inspirerat liknande stämningar globalt.
3. Milieudefensie v. Royal Dutch Shell (2021): En nederländsk domstol beslutade att oljebolaget Shell måste minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent till 2030 jämfört med 2019 års nivåer. Detta var första gången ett företag dömdes att aktivt minska sina utsläpp i linje med Parisavtalet.
Juridiska grunder
Klimatprocesser baseras ofta på:
- Internationella avtal: Parisavtalet är en central referenspunkt i många rättsfall, där stater förväntas uppfylla sina klimatmål.
- Mänskliga rättigheter: Många rättsfall argumenterar att klimatförändringar kränker grundläggande mänskliga rättigheter, såsom rätten till liv, hälsa och en hållbar miljö.
- Nationella miljölagar: Många stater har egna lagar som reglerar utsläpp och miljöskydd, vilka används som grund i rättsprocesser.
Utmaningar och möjligheter
Klimatprocesser har blivit ett kraftfullt verktyg för att främja klimatåtgärder, men det finns också juridiska och politiska hinder:
- Komplexitet i ansvarsfrågan: Klimatförändringar är en global fråga där utsläpp från olika aktörer och länder påverkar varandra, vilket gör det svårt att fastställa ansvar.
- Brister i rättsliga ramverk: Många rättssystem saknar specifika lagar eller mekanismer för att hantera klimatrelaterade tvister.
- Betydande framsteg: Samtidigt har klimatprocesser skapat ett ökat tryck på regeringar och företag att ta klimatfrågan på större allvar.
Sabin Center for Climate Change Law
The Guardian
