Lärare är inte som andra jobb i den bemärkelsen att man inte kan stänga av jobbet när man går hem för dagen, menar lågstadieläraren Samael Atlagic.
”Jävla hora” skriker den åttaårige pojken till mig. Det är morgonrast och han har precis åkt ut i spelet King-out. Under lunchen drar jag ut en flickas lösa mjölktand, den har stört henne hela dagen förklarar hon. Så äntligen på min rast tar jag upp telefonen och ser att debatten om läraryrket är igång igen, som alltid innan jul- och sommarlovet. Ännu en gång läser jag om hur lärare är precis som vilket annat jobb som helst.
Denna gång är det en mamma i en tjejgrupp på Facebook som frågar om man verkligen måste köpa presenter till barnens pedagoger. ”Du ger väl inte din rörmokare eller tandläkare en chokladask till jul” skriver någon. Nej, såklart inte, men din son kallar inte heller rörmokaren för en jävla hora. För att vara lärare är inte vilket jobb som helst.
Min uppfattning är att presenter till pedagoger är vanligast i lågstadiet. Inte så konstigt med tanke på det enorma omsorgsbehovet som finns i den åldern. En lågstadielärare ska forma dessa små sinnen till vettiga människor. Samtidigt ska jackor knäppas, hår sättas upp i tofsar och bråk om vem som stod först i ledet ska lösas. Att vara lärare är inte något jag kan lämna när klockan slår fyra.
Dessa barn finns alltid hos mig. När jag borstar tänderna i kväll kommer jag att undra om flickan med den lösa tanden stolt visar upp sin glugg där hemma. Du kanske har en skicklig tandläkare, men hen spenderar 20 minuter med ditt barn. Vi spenderar nästan lika mycket vaken tid med ditt barn som du gör. Att då i slutet på terminen få en chokladask eller en blomma är väl inte för mycket begärt?
Omtanke och uppskattning värmer efter en lång termin av att ha funnits där för över tjugo barn varenda dag, och det behöver inte heller kosta något. Min kylskåpsdörr är täckt av genomtänkta teckningar och kort med svårtydda handstilar som skriver hur ”best” jag är. Men om du ändå missunnar oss denna flaska glögg eller julblomma, så snälla, sluta jämföra oss med tandläkare och rörmokare.
Rasten är slut och nu är det dags för en NO-lektion. Under lektionen måste jag lugna flera upprörda barn efter att vi sett en film som nämnt döden. Ett av de ledsna barnen är samma pojke som under morgonen kallat mig för en jävla hora.
