Skillnaden i livslängd mellan rika och fattiga har mer än fördubblats sedan 1960-talet.
På 1960-talet var skillnaden i livslängd mellan rika och fattiga drygt tre år. I dag har gapet mer än tredubblats. En ny studie från Högskolan i Jönköping visar att män i det rikaste inkomstskiktet i Sverige nu lever nästan elva år längre än de fattigaste. För kvinnor är skillnaden 8,6 år.
Trots decennier av välfärdsreformer och utjämnande politik fortsätter hälsoklyftorna att växa, konstateras i studien som bygger på data från 1962 till 2021. Den visar att gapet i livslängd har ökat även under perioder då välfärdsstaten växte, som mellan 1960-talet och slutet av 1980-talet.
Forskarna bakom studien, som är verksamma vid Högskolan i Jönköping, IFAU och Stockholms universitet, menar att livsstilsfaktorer och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation spelar större roll än ekonomiska resurser i sig. De ifrågasätter därmed den så kallade “absoluta inkomsthypotesen” – idén att mer pengar automatiskt ger bättre hälsa.
– Vi tänker att inkomst är viktigt, men att livsstilsfaktorer har varit en starkt bidragande orsak till att personer med högre inkomst lever längre, säger Johannes Hagen, docent i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, i en kommentar.
Dödligheten i sjukdomar som hade kunnat förebyggas – med till exempel bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet – har ökat mest i de lägre inkomstgrupperna. De med högre inkomster har inte bara haft bättre resurser, utan också snabbare tagit till sig nya hälsorön. Resultatet: ett växande glapp i livslängd.
– Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SU), i kommentaren.
