Under måndagen presenterade regeringen budgeten för 2026. Stort fokus blir på att sänka skatter och minska kostnaderna för familjer med föräldrar som arbetar. Förlorare i budgeten blir istället stora familjer där föräldrarna får bidrag.
Precis som rapporterats de senaste veckorna kommer fokus i regeringens budget för 2026 att ligga på att sänka flera skatter som ska underlätta ekonomin för många hushåll. Främst blir det barnfamiljer med föräldrar som arbetar som gynnas. De får dels ta del av den sänkta matmomsen, en sänkt förskoleavgift, sänkt elskatt om de bor i villa samt en sänkning av skatten på arbete.
”Vi stärker arbetslinjen”, konstaterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) under måndagens presskonferens.
Men samtidigt drar man åt svångremmen för en annan grupp.
– Förlorarna är stora bidragsberoende barnfamiljer, säger Swedbank och sparbankernas privatekonom, Arturo Arques till Nyheter 24.
Bidragsreform drabbar de utan arbete
Dels beror detta på att sänkningen på skatt på arbete inte når dessa familjer. Dessutom har regeringen lagt fram sin bidragsreform, som kommer att drabba personer som får bidrag på flera sätt. Dels läggs ett bidragstak, vilket kommer att drabba familjer med fyra barn eller fler, något som fått omfattande kritik för att drabba de mest utsatta familjerna, vilket Syre rapporterade om i förra veckan.
Bidragsreformen innehåller också skärpta krav på aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, en jobbpremie för de som går från försörjningsstöd till jobb, samt krav på att nyanlända ska ”kvalificera sig till välfärden”, vilket innebär att flyktingar och flera andra nyanlända från tredjeland nekas bland annat barnbidrag och bostadsbidrag fram till att de bott i landet i minst fem år med uppehållstillstånd.
Detta är något som forskare som Syre tidigare pratat med menar riskerar att skapa ett A- och B-lag.
– Varför ska man inte få barnbidrag om man bor här med sina barn? Det är helt fel tänkt att man ska kvalificera sig för sådana förmåner som vi inte har ett arbetskrav för, sade Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, till Syre då.
”Värderingar och moral”
Elisabeth Sventesson menade istället under måndagens presskonferens att det är ”viktiga reformer för Sverige, både ur ett moraliskt perspektiv men också ur ett strukturellt perspektiv”.
– Jag måste säga att jag är väldigt glad att vi får den på plats. Den bygger ju på värderingar och moral som faktiskt gjort Sverige till det land vi är. Det vill säga: Alla som kan ska vara med och bidra, göra sin plikt och kräva sin rätt. Sen har vi under väldigt många år haft alldeles för många människor som fastnat i bidragsberoende, och trots att man har arbetsförmåga inte fått möjlighet eller tagit möjligheten. Nu ökar vi den här, vi ökar helt enkelt, vad ska man säga? Ja, kraven, kan man säga, men också så ökar vi individens, individen behöver ändå själv också ta steg mot att komma i arbete. Och vi som offentlighet måste också se till att man får möjligheter, sa hon under presskonferensen.
Men bidragsreformen får skarp kritik av Sveriges Stadsmissioner.
– Trösklarna till ekonomiskt bistånd blir allt högre och biståndet skyddar inte längre mot fattigdom. Allt fler människor kommer idag till Stadsmissionen för mat, trots att det är statens ansvar att skydda människor i utsatthet mot fattigdom, säger Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, i ett pressmeddelande.
Kan öka fattigdomen
Förslagen från regeringen kommer snarare att öka fattigdomen i Sverige, menar riksföreningen. ”För att människor som idag står långt bort från arbetsmarknaden ska komma i arbete, behövs förutom utbildning, även ett genomgripande anti-diskrimineringsarbete på den svenska arbetsmarknaden”, skriver de i pressmeddelandet.
Sveriges Stadsmissioner rekommenderar istället regeringen att höja och indexreglera riksnormen för försörjningsstöd, ”så att en skälig levnadsnivå säkras för människor som lever i utsatta livssituationer”.
Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete, har i en tidigare intervju med Syre berättat att försörjningsstödet har urholkats under lång tid. Detta då riksnormen (som försörjningsstödet bygger på) enbart följt Konsumentprisindex (KPI), trots att den enligt socialtjänstlagen borde följa Konsumentverkets hushållsberäkningar för vad som är normala kostnader per familj.
– I och med att vi har en inflationsekonomi har riksnormen urholkats, sa han till Syre.
