”Själva poängen måste vara att förstå djuren på deras egna villkor och inte pressa in dem i vår form.”
I den danska dokumentären Om grisar kunde tala (finns på SVT Play) använder forskarna AI-modeller för att avkoda uttryck för frustration, rädsla, smärta, stress och ledsnad inom grisproduktionen. Med hjälp av AI berättar grisarna att de kämpar om mat, känner sig bekymrade eller är fastspända. När Danmarks minister för livsmedel, lantbruk och fiske, Jacob Jensen, får frågan om resultaten är överraskande svarar han att han inte är överraskad med tanke på det liv som grisar är skapta för att leva.
Andra forskarlag har med AI-modeller upptäckt att kaskelotvalar använder ett slags alfabet där olika ord ger olika mening beroende på ordföljd. Influeraren och djurrättsaktivisten Therése Lindgren tog på DN kulturdebatt (7/3) upp att användandet av AI för att förstå djuren gör att vi inte längre kan låtsas som att vi inte visste, när vi kan höra vad de säger nästan ord för ord. Hon förutspår att forskningsresultaten kan komma att sätta en ny agenda och frågar sig om politiker fortfarande kommer att kunna fortsätta att prioritera djurindustrins intressen före djurens.
Forskare inom etologi, läran om djurs beteende, har visserligen länge haft kunskap om djurens upplevelser och känslor genom att studera beteende och till exempel mäta stressnivåer, men det har varit lätt att köra över de, ur mänsklig synvinkel, ”tysta” djuren. Den nya tekniken, påpekar Therése Lindgren, kommer att tvinga oss att ta moralisk ställning.
Utmaningar kommer förstås att kvarstå. Kan vi förstå djur vars värld inte liknar något vi ens kan föreställa oss? Vad upplever en flyttfågel som orienterar sig från Sibirien till Kenya? Hur känns det att orientera sig med ultraljud som en fladdermus? Själva poängen måste vara att förstå djuren på deras egna villkor och inte pressa in dem i vår form.
Sedan är det det här med att AI-modeller, till och med helt på egen hand, har plockat upp och gett uttryck för rasism, sexism och partiskhet mot djur som föds upp inom livsmedelsindustrin. De har till exempel inte känt igen ett kvinnligt svart ansikte som mänskligt. Andra AI-modeller framställer grisar som enbart produkter, alltså helt tvärtemot den användning av AI inom forskning som syftar till att lära oss mer om djurens inre liv.
I Nexus: en kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI framhåller Yuval Noah Harari att just våra fördomar, eller mytbildningar, kan utgöra ett hot mot mänskligheten om kraftfulla AI får mer makt. Vårt samhälle bygger till exempel på att det är fel att mörda människor, men det finns myter som rättfärdigar vissa mord, och vem som definierats som människa har varierat. Vidare finns det en myt om att det är ok att döda djur, men inte alla.
En AI kommer kanske inte att ha en känsla för vilka levande varelser den ska bry sig om och inte. Eftersom människan är ett djur är det inte säkert att en AI kommer att skilja ut just arten människa och behandla den bättre än alla andra levande organismer. Kanske blir det då som vi slutligen förstår vad djuren upplevde.
Naturvårdsverkets utredning underkänner regeringens mål att minska antalet vargar.
Lodjursjakten. Lodjuren jagas av två lösa hundar intill utmattning och hetsas upp i träd.
