Samtliga riksdagspartier är överens om att öka Sveriges försvarsutgifter till 5 procent av bnp, något som väntas komma upp på Nato:s toppmöte nästa vecka. Men från spanskt håll kallas ytterligare satsningar på försvaret ”orimligt”.
Av totalt 5 procent av Sveriges bnp (bruttonationalprodukten) ska 3,5 procent gå till militärt försvar och 1,5 procent till försvarsrelaterande investeringar som infrastruktur, enligt uppgörelsen i riksdagen, som presenterades den 19 juni.
Investeringar på 300 miljarder kronor ska finansieras genom lån, varav 50 miljarder är öronmärkta för civilt försvar. Genom beslutet frångår regeringen balansmålet för de offentliga utgifterna, rapporterar SVT nyheter.
– Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Ida Gabrielsson (V) pekar på att det är bra med pengar till civilt försvar och att ha kunnat enas om att låna till försvarsinvesteringarna.
– Vi hade hellre sett att man hade kunnat finansiera de löpande kostnaderna med en beredskapsskatt, säger hon till Dagens industri, och tillägger att välfärden inte ska ”behöva betala för försvarsinvesteringarna”.
På Nato:s toppmöte i Haag den 24-26 juni väntas en stridsfråga bli hur snabbt medlemsländerna ska uppnå Nato:s nya försvarsmål. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez är bland dem som varit kritiska till målet 5 procent av bnp, och sagt att mer investeringar skulle drabba befolkningen genom högre skatter och sämre välfärd, rapporterar AFP.
