Kaffe, ris, sallad och olivolja. Exemplen börjar bli många på när klimatkris och extremväder får kraftig påverkan på matpriser runtom i världen. En ny studie har analyserat 16 exempel på detta och konstaterar att följderna kan bli både allvarliga och långtgående.
Skenande kaffepriser är kanske det tydligaste exemplet som de flesta svenskar har märkt av när det gäller kraftiga prisökningar på matvaror efter perioder av extremväder såsom torka eller skyfall. Men exemplen är långt fler.
Nu har en ny studie, som publicerats i Environmental research letters, tittat närmare på 16 fall där olika extremväder har påverkat skördarna och därmed priserna på olika matvaror runtom i världen.
Till exempel ökade de globala kakaopriserna med 280 procent mellan april 2023 och 2024 – efter en utdragen värmebölja i Ghana och Elfenbenskusten i slutet av 2023 och början av 2024. I Australien ökade priset på sallad med 300 procent månaderna efter översvämningarna i början av 2022. I Japan orsakade en värmebölja i augusti 2024 en ökning av rispriset månaden efter på 48 procent.
Även i Europa syns exempel på ökande priser. Olivoljepriset i Italien och Spanien ökade med 50 procent mellan januari 2023 och januari 2024 efter torka under 2022 och 2023. I Storbritannien ökade potatispriset med 22 procent bara mellan januari och februari förra året, efter kraftiga skyfall mellan september och december 2023.
– Tills vi når nettonollutsläpp kommer extremt väder bara att bli värre, men det skadar redan grödor och driver upp matpriserna över hela världen, säger Maximilian Kotz, forskare vid Barcelona Supercomputing Center och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Han tillägger att matpriserna är en av de främsta effekterna av ett varmare klimat som människor märker av direkt i sin vardag. Prisökningarna kan också få mer långtgående konsekvenser, såsom hälsoeffekter.
– Sorgligt nog, när matpriserna skjuter i höjden måste ofta låginkomstfamiljer ta till mindre näringsrika, billigare livsmedel. Sådana dieter har kopplats till en rad hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärtsjukdomar, säger Maximilian Kotz.
I Storbritannien ökade den genomsnittliga kostnaden för mat med 360 pund (drygt 4 600 svenska kronor) mellan 2022 och 2023.
Forskarna konstaterar också i studien att liknande prisökningar kan påverka den övergripande inflationen i ett land och göra centralbankers arbete för att hålla priserna stabila allt svårare. Högre matpriser har historiskt också även påverkat politiken, skriver de och lyfter exempel såsom den franska och ryska revolutionen, den arabiska våren 2011 och det senaste valet i USA, där stödet för styrande Demokraterna minskade.
Studien, som gjorts av sex europeiska forskningsorganisationer tillsammans med Europeiska centralbanken, har publicerats inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem, som hålls i Addis Abeba i Etiopien mellan den 27 och 29 juli.
