Vattenfall går vidare med sina planer på att bygga ny svensk kärnkraft. På en pressträff i dag meddelades att företaget vill satsa på så kallade små modulära reaktorer (SMR). Målet är att ha den första på plats omkring 2035.
I den halländska blåsten, framför Väröhalvön och Ringhals, samlades idag Tidö-partierna och Vattenfalls vd för att presentera beskedet om de nya reaktorerna.
– I dag tas ett stort kliv mot mer stabil fossilfri energiproduktion i Sverige, säger Ulf Kristersson inledningsvis.
Han framhåller att Sverige historiskt lyckats genomföra ”stora, framsynta och framgångsrika” projekt, och nämner tunnelbanan, mobilnätet och Öresundsbron som exempel.
– Kärnkraften har varit föremål för politisk strid i 45 år, medan många andra länder har haft en ganska praktisk och pragmatisk syn på olika energislag, menar han.
Precis som när det gäller Nato-medlemskapet är han övertygad om att det här är det bästa för Sverige, och hoppas på en samsyn i energipolitiken framöver.
– Jag tror att vi skulle kunna lägga gamla stridigheter bakom oss och, trots olika uppfattningar, landa i att det nu behövs ett nytt kärnkraftsprogram. Det här vore bra för svenska familjers elräkningar, det vore bra för industrin i Sverige och det vore bra för klimatet globalt.
Riskdelningsmodellen avgörande
Projektet motsvarar två stora konventionella kärnkraftsreaktorer, säger han, och lämnar över till Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg. Hon betonar att den riskdelningsmodell som nu tagits fram är ”helt avgörande” för att kommersiella aktörer kan göra de här satsningarna.
– Efter en gedigen urvalsprocess där vi hade ungefär 75 leverantörer, har vi nu valt att gå vidare med två: GE Vernova och Rolls Royce SMR. De här två leverantörerna är de som har bäst möjlighet att leverera ett projekt inom rimlig tid och rimlig budget på just Väröhalvön, säger Anna Borg.
Halvön är väl lämpad för kärnkraft av det här slaget, menar hon.
– Vår bedömning är att traditionella storskaliga reaktorer hade kommit med orimligt höga risker på just den här platsen. Men deras erbjudande leder också till den lägsta kostnaden för elen.
Vattenfall siktar på att ha den första reaktorn på plats ”ungefär” 2035. När det gäller budgeten pågår förhandlingar med leverantörerna, och dessa är ännu inte avslutade.
Oro för naturområden
En journalist från Hallands nyheter, som är på plats på pressträffen, lyfter den lokala oro som finns kring hur naturen i området kan påverkas av kärnkraftsverken, bland annat Biskopshagens naturreservat. Anna Borg bekräftar att naturreservatet kommer att påverkas.
– Det stämmer att vi kommer behöva använda delar av det naturreservat som finns där idag. Vi har också lämnat in en ansökan om att få upphäva det. Det innebär enligt den nuvarande lagstiftningen att vi behöver kompensera det på olika sätt, och vi har en dialog med länsstyrelsen kring hur det skulle kunna gå till.
Sedan Tidö-partierna tillträdde har kärnkraftsfrågan blivit den mest prioriterade energipolitiska frågan. Regeringen har fattat flera beslut som öppnat för nybyggnation, och med det statliga stöd som röstades igenom i riksdagen i våras blev det mindre riskfyllt att satsa på kärnkraft i Sverige. Oppositionen – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – röstade nej till den aktuella risdelningsmodellen, bland annat med motiveringen att beslutsunderlaget var otillräckligt.
– Det är som att vi köper grisen i säcken eftersom vi inte vet vad det kommer att kosta och vi vet inte vem som betalar. Men vi är säkra på att det slår undan benen för mycket annan energiproduktion när man ger så stora subventioner till ett kraftslag, sa Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas näringspolitiska talesperson, till SVT i samband med omröstningen i riksdagen.
Miljörörelsen kritisk
Miljörörelsen är starkt kritisk till de svenska kärnkraftssatsningarna. Greenpeace menar att ny kärnkraft kan kräva några av de största statliga subventionerna i Sveriges historia, samtidigt som den riskerar att öka utsläppen och fördröja industrins elektrifiering.
– Dagens pressträff visar hur oerhört diffusa regeringens kärnkraftsplaner fortfarande är. Konkret tidslinje och budget saknas och det finns inget tillstånd. Det enda som finns är helt ogrundade påståenden kring att vi måste ha en massa kärnkraft. Regeringen måste tala klarspråk om kostnaderna och tidsperspektiven, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace i en kommentar efter dagens besked.
Även profilerade forskare, som Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy, har varnat för att planerna på ny kärnkraft kan få stora ekonomiska konsekvenser för generationer framöver. Även de små modulära reaktorer som Vattenfall nu satsar på ifrågasätts. Den mångfaldigt prisbelönade fysikern och professorn Amory Lovins menar att små modulära reaktorer kan komma att producera el som blir dubbelt så dyr som el från traditionella reaktorer.
– Och när man väl har byggt upp dem för att utvärdera och besluta om massproduktion så kommer det vara för sent. Då kommer de förnybara källorna vara dubbelt så billiga som de är nu. Det är ett kostnadsgap som man inte kan överbrygga med massproduktion, säger han.
De är inte heller särskilt små, poängterar han.
– De skulle i själva verket vara av samma storlek som den första generationens kärnkraftverk i Sverige. SMR är de senaste, glänsande objekten som har presenterats för oss, som en del av kärnkraftens distraktioner från teknologier som faktiskt har ett affärscase, har han tidigare sagt till Syre.
