Tre röster: Då är det rättvist med 46 500 kronor i bidrag

En familj kan få 46 500 kronor i bidrag. Medan grannen på andra sidan trappan, som jobbar, får mindre.  

Den bilden förmedlas återkommande av flera ministrar — trots att färre än en promille av försörjningsstödsmottagarna får 46 500 kronor eller mer varje månad, vilket Syre berättade i går.

— Det är inte rättvist, sa statsminister Ulf Kristersson under ett tal på Moderaternas arbetsstämma i slutet av oktober.

Syre tar upp frågan med tre olika forskare.

Är det orättvist att ett hushåll någon gång kan få 46 500 i bidrag?

— Om du tror att huvudorsaken är att de ligger på soffan och tittar på tv på skattebetalarnas bekostnad, då kan man nog betrakta det som ganska orättvist, säger Anders Forslund, senior professor i nationalekonomi, vid myndigheten IFAU.

— Men om man å andra sidan tror att de försöker få ett jobb men inte lyckas, då är det inte lika uppenbart att det ska betraktas som orättvist.

Hur är det då, ligger de på soffan? Nej, det är inte särskilt troligt, anser Anders Forslund, som gör den bedömningen utifrån forskningen om hur ekonomiska incitament biter på den här gruppen.

— Förmodligen har de allra flesta som fått ekonomiskt bistånd sökt jobb men misslyckats.

Det finns också krav i socialtjänstlagen på att den som får försörjningsstöd måste söka jobb eller göra allt den kan för att ta sig vidare i livet. Annars kan personen nekas stödet.

— Gissningsvis är det starkare tryck att söka jobb för den som söker ekonomiskt bistånd än den som lever på a-kassa, säger Anders Forslund, och hänvisar till en utredning från 2015 som tog upp detta. 

Om föräldrarna verkligen försöker men inte lyckats få jobb kan det snarare ses som rättvist att de har ett belopp som täcker de nödvändigaste kostnaderna för barnen, anser Anders Forslund.

— Vi bedömer det som ganska rättvist att barn som växer upp i de här familjerna, som har otur eller av andra skäl inte hittar jobb, kan få en någorlunda dräglig tillvaro, även om det inte är en särskilt god levnadsstandard att leva på ekonomiskt bistånd. Barnen har ju ingen skuld i att deras föräldrar har svårt att hitta jobb.

Sju personer i hushållet

När ministrarna jämför grannarna i trappen gör de ibland ingen skillnad på hur många det är i lägenheterna. I stället jämförs en persons vårdlön med en familj bestående av sambos med fem barn. Det är fel, anser Ellen Parsland, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.

— 46 500 är mycket pengar för en person, men inte mycket pengar när det är många i hushållet. 

I det nämnda beloppet ingår bland annat både hyran och barnbidrag. Per person blir det runt 4 000 kronor som ska täcka utgifter för mat, hygien, fritidsaktiviteter och kläder, inklusive vinterkläder.

— Det är allt det vi använder och behöver för att få vår vardag att fungera. Är man sju personer tar pengarna slut ganska så snabbt, oavsett hur mycket havregrynsgröt du äter, säger Ellen Parsland, som själv har arbetat som socialsekreterare.

Hon håller inte med om regeringens definition av rättvisa. I stället anser hon att rättvisa skapas när de fattigaste får del av den gemensamma egendomen, något som kan ske genom försörjningsstödet. Till skillnad från a-kassa eller sjukpenning är dock försörjningsstödet oerhört stigmatiserande, anser hon. Att det är så stigmatiserande är också orättvist, anser hon. 

Till den granne som bor på andra sidan trappan, och som tycker det känns orättvist att en familj kan få 46 500 kronor, tipsar hon om att alla kan söka försörjningsstöd.

— Det går att söka ekonomiskt bistånd som komplement till lön. Det är viktigt att folk känner till det.

Gå till kyrkan för att få mat?

Vid Stockholms universitet finns flera forskare som har studerat beloppsgränser inom försörjningsstöd. Deras studier visar att beloppen stramats åt under de senaste decennierna. 

Även om det alltså i teorin är möjligt att få 46 500 för en fembarnsfamilj är det i praktiken ovanligt att hushåll får så höga belopp varje månad— vilket också regeringens egna statistik från SCB visar.

En av forskarna är Klara Hussenius, fil. doktor i socialt arbete.

— Folk tycker att 46 500 kronor låter mycket, men för en fembarnsfamilj är beloppet under den relativa fattigdomsgränsen, säger hon och hänvisar till OECD:s definition av relativ fattigdom som 50 procent av medianinkomsten i landet.

Många tror också att försörjningsstödet delas ut villkorslöst, vilket inte är sant, poängterar hon. 

— Om vi ska ha ett sista skyddsnät behöver familjer med många barn, som inte har annan inkomst, kunna få belopp som ger en skälig levnadsnivå. Då kan det bli till synes höga belopp.

Men helst av allt skulle hon vilja att debatten vidgades till ett större perspektiv än belopp.

— Ska vi över huvud taget ha ett skyddsnät som säkerställer att folk inte behöver gå till kyrkan för att få mat? Det tror jag de flesta vill. Det är där principfrågan borde ligga.