Sverige är på väg att bomma klimatmålen, enligt Klimatpolitiska rådets årliga utvärdering. Lägre avverkningstakt, skärpt reduktionsplikt och höjd skatt på fossila drivmedel lyfter rådets ordförande Åsa Persson som styrmedel som kan sätta kursen rätt.
– 2025 är ett avgörande år, säger hon.
Same procedure as last year? frågar sig den alltmer berusade butlern i Dinner for one, den film som blivit ett traditionsenligt inslag på nyårskvällen. Lika traditionsenligt är det varje år vid den här tiden dags för Klimatpolitiska rådets årliga utvärdering av regeringens klimatpolitik, och varje år har det inneburit en skarp kritik mot den förda politiken. Så också under den rödgröna regeringen, inte minst för att ha förlitat sig för mycket på biobaserade bränslen som ersättning för fossila bränslen. Sedan Tidöpartiernas maktövertagande har kritiken till stor del rört att regeringen tagit bort biobränslen som huvudsaklig lösning – utan att ersätta den i tillräckligt hög grad med andra styrmedel.
– Rådets bedömning i år är att regeringens nuvarande politik inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden, säger rådets ordförande Åsa Persson under en pressträff.
Hon noterar samtidigt ett par steg i rätt riktning, som att reduktionsplikten justerades uppåt. Regeringen har också beslutat om ersättning till kommuner för vindkraft, aviserat om en riktad elbilsbonus, samt ett tidigt införande av ett utsläppshandelssystem för transporter (ETS2).
– Men de uppväger tyvärr inte tidigare beslut under mandatperioden som har ökat utsläppen.
Kritik mot osäkra antaganden
I en graf visar Åsa Persson hur gapet förändrats för Sveriges 2030-mål, som som bland annat täcker transporter och byggnader. Vid början av mandatperioden pekade prognosen mot att Sverige skulle komma nära målet. Ett år senare ökade gapet, då reduktionsplikten minskade kraftigt – utan att nya styrmedel kom till. Med de beslut som tagits 2024 minskar gapet något, men är fortsatt kvar. Det även om regeringen tillgodoräknar sig utsläppsminskningar från Bio-CCS – som ännu inte är utbyggd. Även Sveriges åtagande till EU:s mål för bland annat transporter och byggnader ser ut att bli svårt att nå, konstaterar Åsa Persson. Det trots att regeringen avser att använda alla de flexibiliteter som lagstiftningen tillåter.
– Vi menar att prognosen (regeringens reds anm) gör optimistiska antaganden. I rapporten diskuterar vi tre antaganden som det är oklart om de kommer att hålla, dels att regeringen antagit en relativt låg drivmedelsanvändning, vi menar att den riskerar bli högre när bensin- och dieselpriserna sjunkit kraftigt till bland de lägsta i Europa. Det finns också osäkerheter kring elektrifieringstakten.
För Sveriges åtagande att öka kolsänkan i skog och mark är gapet på 20 miljoner ton, konstaterar Klimatpolitiska rådet. Det vill säga runt hälften av Sveriges totala territoriella utsläpp under ett år. Och det i ett optimistiskt antagande om skogstillväxt.
– Till detta kommer ny statistik som publicerades efter att regeringen redovisade de här scenarierna att nettoupptaget verkar ha minskat betydligt mer 2023, vilket sätter Sverige i en svår sits, säger Åsa Persson.
”Hänger ihop”
Om ESR-målet som bland annat rör transporter och byggnader överträffas, kan det täcka upp för ett underskott inom kolupptaget i skog och mark. Men Klimatpolitiska rådet anser inte att regeringen tar höjd för utvecklingen i skog och mark.
– Åtagandena hänger ihop, konstaterar hon.
För att öka kolupptaget i skog och mark lyfter Åsa Persson miljömålsberedningens betänkande. Men att att det är otillräckligt och att det krävs ”ytterligare och förstärkta åtgärder”.
– De åtgärder som miljömålsberedningen bedömer kan ge störst effekt till 2030 är lägre avverkningstakt och ökad återvätning, säger hon.
För att minska utsläppen från transporter vill rådet se högre skatter på fossila drivmedel och skärpt reduktionsplikt.
– De här insatserna kan kombineras med fördelningspolitiska åtgärder som fördelar vinster och kostnader och stöttar utsatta grupper, säger Åsa Persson.
I en intervju med Syre säger rådets vice ordförande, Olof Johansson Stenman, att det ”ser mörkt ut”, på frågan om hur förutsättningarna ser ut att nå 2030-målen.
– Framförallt kopplat till LULUCF (målet för kolupptag i skog och mark) som verkar väldigt svårt att nå, i alla fall om räknar som man gör nu. Sedan kan det komma andra sätt att räkna på.
Hur ser möjligheten ut att täcka det här underskottet i skog och mark med hjälp av en stor överprestation inom ESR (det vill säga transporter och byggnader)?
– Det ser nästan omöjligt ut till 2030 men vi tycker ändå att man ska överprestera. Men att sammantaget nå 2030 ser väldigt svårt ut som det ser ut nu.
Vad gäller det långsiktiga målet – om netto nollutsläpp till 2045 – har gapet minskat något. Men är fortfarande betydande, enligt rådet.
Villkor kan bromsa
EU ska inom kort besluta om ett klimatmål för 2040. Här anser rådet att regeringen bör stödja ett ambitiöst och konkret klimatmål. Enligt ett tillkännagivande som presenterades i slutet av året öppnade regeringen upp för att stödja ett ambitiöst mål. Men satte flera omtvistade villkor, vilket Syre rapporterade om.
– De villkor som regeringen ställer upp riskerar att bromsa förhandlingarna, säger Åsa Persson.
Jordbruket kan bidra
Varje år fokuserar Klimatpolitiska rådet på ett särskilt område. Det här året är det jordbruket, en sektor där det inte skett några större utsläppsminskningar. Rådet har räknat med att det finns en potential att minska jordbrukets utsläpp som är nästan lika stora som transporternas, med runt 25 procent till 2045. Resterande måste i så fall reduceras med hjälp av så kallade negativa utsläpp, så som Bio-CCS. Men Olof Johansson Stenman, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, konstaterar att ”det idag saknas en riktning för hur jordbruket ska kunna bidra till klimatmålen”.
– Vi identifierar flera kostnadseffektiva åtgärder, det handlar om återvätning eller metanreducerade fodertillsatser. Det är också så att flera av de här scenarierna påverkar andra samhällsmål positivt. Det handlar om biodiversitet, förbättrad folkhälsa. Om vi då tittar på vad vi äter, så finns ju även där potential. Det är också så att klimatsmart mat också är nyttig, säger han.
Artikeln har uppdaterats. I klimatpolitiska rådets rapport finns ingen direkt rekommendation om att minska avverkningstakten, däremot lyfts miljömålsberedningens förslag som ett viktigt men otillräckligt underlag. I det finns förslag om att öka omloppstiden. I en tidigare version framstod det som att det i rådets rapport fanns en direkt rekommendation om minskad avverkningstakt.
