Under tisdagen klubbades en ny socialtjänstlag igenom i riksdagen. Flera bedömare är positiva till lagen, som ersätter 1982 års socialtjänstlag. Samtidigt ser de vissa orosmoln.
Från och med den 1 juli kommer Sverige att ha en ny socialtjänstlag. Lagen som klubbades av riksdagen under tisdagen ersätter den gamla från 1982, och har beskrivits som mer modern och med större fokus på förebyggande arbete, något som Syre tidigare rapporterat om.
I reaktionerna på den nya lagen verkar man slående överens om att lagen är en tydlig förbättring och modernisering. Akademikerförbundet SSR skriver i ett pressmeddelande att det är ”ett efterlängtat steg mot en mer modern, förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst”, men att det nu behövs mer resurser.
– Äntligen! Socialtjänsten har längtat efter en modernare lagstiftning. Nu saknas det bara pengar för att socialtjänsten ska kunna ställa om till den nya lagen. Vi förväntar oss rejäla tillskott i nästa budget för pengarna möter inte behoven, säger ordförande Heike Erkers i pressmeddelandet.
Hon tillägger att behovet av en ny socialtjänstlag är enormt.
– Vetenskap och beprövad erfarenhet ska vara grunden vilket är en seger för en fullt ut professionaliserad socialtjänst.
Vill nå människor tidigare
Även fackförbundet Vision stämmer in i omdömet.
– Vi har länge pekat på behovet av en lag som möjliggör ett mer tidigt förebyggande och relationsskapande socialt arbete. Vi vill sänka trösklarna till socialtjänsten och nå människor i ett tidigare skede än idag, innan problemen vuxit sig för stora. Det är glädjande att flera av våra förslag nu blivit verklighet, säger förbundsordförande Veronica Magnusson i ett pressmeddelande.
Men för att få genomskag i praktiken behövs resurser, menar även hon.
– Den nya socialtjänstlagen är efterlängtad. Men det krävs resurser på lång sikt för att göra verklighet av ambitionshöjningarna. I sin budget har regeringen öronmärkt åtta miljarder kronor till socialtjänstens omställning och efter fyra år tar det stopp. Det är inte alls tillräckligt. Både staten och kommunerna behöver prioritera tillräckliga resurser till socialtjänsten, annars riskerar lagen att inte bli mer än fina ord.
Även Rädda barnen är positiva till lagens fokus på tidiga förebyggande insatser, tillit och tillgänglighet. Organisationen påpekar också att det är viktigt att barnrättsperspektivet stärks, med både stärkt rätt för barn att få information, och ökade krav på socialtjänsten att försäkra sig om att barn förstått informationen.
Andra förslag i motsatt riktning
Däremot ser organisationen andra orosmoln. ”Denna oro beror inte på den nya socialtjänstlagen, utan på andra förslag som riskerar att motverka den nya lagens intentioner”, skriver Rädda barnen i en kommentar.
Just nu bereds flera förslag som går i motsatt riktning, menar Rädda barnen, och ger några exempel:
”Det handlar om förslag om att barn ska kunna få fotboja som insats, att föräldrar ska få böter om de tackar nej till insatser, att tvångsvård enligt LVU ska kunna beslutas av en åklagare och att socialtjänsten ska dela information med brottsbekämpande myndigheter. Flera av dessa förslag riskerar att gå emot barns rättigheter och har mött kritik från såväl professionen, fackförbund, myndigheter och barnrättsorganisationer.”
Förslagen är svåra att kombinera med en förtroendeskapande och förebyggande socialtjänst, menar Rädda barnen, och uppmanar därför regeringen att ”lyssna på socialtjänstens medarbetare, fackförbund, socialchefer och expertmyndigheter såsom Socialstyrelsen samt även barnrättsorganisationer, vid införandet av nya reformer inom socialtjänsten”. Socialtjänsten bör få fokusera på sitt kärnuppdrag, konstaterar organisationen.
