Antalet knubbsälar i Västerhavet minskar med 400 individer varje år. Det visar en ny analys från Göteborgs universitet. På en viktig koloni i Kosterhavet har antalet sälungar halverats sedan 2017.
– Vi har en djurart som vi inte riktigt vet varför den minskar, säger Karin Hårding, professor i ekologi vid Göteborgs universitet.
I Västerhavet hade knubbsälarna återhämtat sig till runt 25 000 individer efter det sista stora sjukdomsutbrott av sälsjukan 2002. Men nu är de runt 20 000 och minskar med runt fyra hundra individer varje år, enligt ny forskning från Göteborgs universitet. Trendbrottet ska ha skett 2017, berättar Karin Hårding, som är professor i ekologi vid Göteborgs universitet.
– Vi har anat det från de sista årens data från Naturhistoriska riksmuseets flygräkningar av alla knubbsälskolonier, sedan har vi precis bekräftat det med en ny statistik analys tillsammans med forskare från riksmuseet. Även norska och danska forskare har bidragit med antal knubbsälar i sina kustzoner så vi kan utesluta att migrationer mellan områden orsakat nedgången, säger hon.
”Dåligt fiske även för människan”
Forskningen, som tidningen Deep sea reporter var först att rapportera om, bygger även på en närstudie av en stor knubbsälskoloni i Kosterhavet, där forskarna under flera år räknat antalet sälungar (kutar). Där har antalet födda ungar per år halverats till runt hälften jämfört med antalet som föddes där 2017. Vad nedgången beror på vet forskarna inte. Men det skulle kunna beror på födobrist i det störda ekosystemen i Kattegatt-Skagerack, säger Karin Hårding till Syre.
– Det är dåligt fiske även för människan. Fiskeribiologer bekräftar att tillgången på många fiskarter, som bland annat den viktiga sillen, har kollapsat på grund av det höga fisketrycket.
”Viktigt för marina ekosystem”
Minskat fisketryck av stora industritrålare och inrättandet av fler marina reservat tror hon skulle gynna både det småskaliga fisket och sälarna. Något som hon också menar skulle vara positivt för havsmiljön som helhet, vilket hon tillsammans med fyra experter på säl- och fiskeekologi skrivit om i Dagens nyheter.
”Det är ställt bortom allt tvivel att det intensiva fisket är den viktigaste orsaken till att vi i dag saknar stor fisk i havet, så börja där, och dra inte detta i långbänk genom att skylla på sälarna”, skriver forskarna i debattartikeln.
Åtgärder för att begränsa sälarna
Nyligen gav regeringen flera uppdrag för att ”integrera förvaltningen av havslevande predatorer, så som säl och skarv, i havsmiljöarbetet”. Bland annat ska Naturvårdsverket ”underlätta för jakt till skydd av sårbara fiskbestånd och lämna förslag på åtgärder för att kunna genomföra begränsningar i säl- och skarvpopulationerna,” enligt ett pressmeddelande från regeringen.
– De kraftigt ökade populationerna av säl och skarv skapar stor skada för vår havsmiljö och särskilt för våra fiskbestånd. Nu genomför regeringen efterlängtade åtgärder för att vända utveckligen genom ökad jakt på säl och skarv. Det här ger fiskbestånden en chans att återhämta sig, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett uttalande.
Så går det för sälarna i svenska vatten
I Västerhavet minskar knubbsälarna men i Östersjön ökar antalet i två små populationer. Enligt en färsk kunskapssammanställning från Havs- och vattenmyndigheten ökar antalet i sydvästra Östersjön och Kalmarsund. Tillväxten beräknas till 6,3 procent respektive 9,4 procent per år. Populationen i Kalmarsund är listad som sårbar, enligt rödlistan.
Vikaren som lever i Bottniska viken diar sina ungar på havsisen. För drygt hundra år sedan fanns det runt 200 000, idag runt 20 000. Men har ökat jämfört med 1988, då det endast fanns 2 000 och den var nära utrotning då många djur var sterila på grund av PCB. Men då vikaren är beroende av isar för att dia sina ungar, visar matematiska modeller på att vikarbestånden kan kollapsa om de dåliga isvintrarna fortsätter på samma sätt som nu.
Gråsälen som lever i Östersjön är den av Sveriges sälar som det finns flest utav. Den ökar i Östersjön som helhet, men blir färre i kärnområdet i Sverige (Stockholm, Södermanland, Östergötlands län). Förflyttningen ”tyder på en ökad mänsklig aktivitet (exempelvis från jakt eller båttrafik) i området eller förändringar i ekosystemet (exempelvis lokala fiskebestånd som minskat)”, skriver Havs- och vattenmyndigheten i sitt kunskapsunderlag. Myndigheten pekar också på framtida hot; ”Högre jakttryck, speciellt licensjakt som kan riktas mot gråsälshonor, kan leda till en minskning av populationen. Om detta sammanfaller med ökad påverkan från exempelvis bifångst, miljögifter och klimatförändring kan gråsälens framtida populationsutveckling hotas”. I fjol sköts runt 750 gråsälar genom licensjakt.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten/Karin Hårding/Naturvårdsverket.
