I ett samhälle med frysta hyror, reglerade priser och utbyggd och gratis välfärd kanske basinkomst skulle göra en positiv skillnad i människors liv, skriver Elias Efvergren. Men det är knappast det miljardärerna som förespråkar basinkomst är ute efter.
DEBATT. Arbetslösheten är hög och bestående. Människor har inte råd med de basala behoven. AI och den teknologiska utvecklingen kombinerat med globaliseringen gör att många står utanför en möjlighet till en trygg inkomst. Vad är då lösningarna?
En lösning som har lyfts från många håll är basinkomst. I och med att alla inte längre kommer att behövas på arbetsmarknaden behöver vi hitta ett system för att dessa människor ska överleva. Istället för alla andra sorters bidrag skulle alla medborgare få en klumpsumma varje månad, oberoende av behov.
Vid en första anblick låter det här ju toppen. Gratis pengar, yes! Men hur ska man egentligen förhålla sig till detta?
Vi kan titta på vad som skulle hända med en liknande reform genom att se vad som hänt vid liknande händelser tidigare. När pengar delades ut i USA under covid-pandemin visade det sig att dessa till stor del gick till hyreshöjningar. Är inte den en självklar risk? I en marknadsekonomi som påverkas av ett tillskott av pengar kommer aktörerna inom den ekonomin att försöka ta del av dessa pengar. Så vad blir reaktionen från fastighetsägare, matvarujättar, banker? Ja, höj hyran, matvarupriserna och räntenivåerna. Om ingenting annat hänt vad gäller maktbalansen inom ekonomin förutom att folk fått en säck med pengar så kommer aktörerna som sitter på den faktiska makten att snällt men bestämt att begära en ganska rejäl (och med rejäl menar jag ungefär hela) del av den säcken.
En annan faktor som kan guida vårt förhållningssätt är att Nordeas ordförande Björn Wahlroos, Metas Mark Zuckerberg och Tesla/X:s Elon Musk är positiva till basinkomst. Om denna härliga miljardärtrio är positiva, ja, då kan du vara ganska säker på att den inte kommer att vara bra för arbetarklassen.
Varför är dessa och många andra i samma del av den ekonomiska pyramiden positiva?
Det överklassen vill ha är ett marknadssystem för samtliga välfärdsdelar, sjukhus, skola etcetera, likt det i USA. På hemmaplan står Timbro i frontlinjen för detta korståg. Om det blev verklighet (eller rättare sagt: om utvecklingen fortsätter i den riktningen) så skulle en basinkomst gå till att betala olika företag som styr dessa sektorer. Det gör att basinkomst bara kan bli intressant och faktiskt göra skillnad i människors liv i ett system där vi har gratis kollektivtrafik, fryst hyra, reglerade banker och prisregleringar på handeln samt en utbyggd och gratis välfärd.
Om basinkomst faktiskt gick att leva på, det vill säga, om välfärden var intakt och bankerna, fastighetsägarna eller matvarujättarna inte fick sno åt sig de nya pengarna, det vill säga om löntagare och resten faktiskt fick mer manövreringsutrymme, om de kunde ställa krav utan att bli ekonomiskt utblottade etcetera, ja, då skulle det vara en katastrof för kapitalet. Varför då?
Alla företagsägare har ett intresse av att det finns en desperat massa av människor som kan ta jobb till vilken lön som helst. Det pressar lönekraven för dem med jobb i och med det hot om utblottning som i bästa fall ligger som en vag fara i horisonten och i sämsta fall bara behöver ett missat sms för att realiseras. Om detta skulle förändras, om vi som kollektiv kunde säga ”du har ju hela helgen på dig” tillbaka till våra chefer, ja då skulle vi ha ett annat ekonomiskt system än i dag. Det kan knappast vara det Björn Wahlroos drömmer om.
Basinkomst utan en generell förändring i maktbalansen i ekonomin är ett luftslott. I ett kapitalistiskt system kommer den, likt alla reformer som gagnar löntagare, att plockas bort så fort arbetarrörelsen är försvagad (eller paketeras som positivt men vara ett bevarande av status quo). Vi kan inte lita på Björns, Elons eller Marks goda vilja. Det enda sättet att säkerställa att våra vinster behålls över tid är att ta gemensam kontroll över ekonomin. Bara så kan vi se till att eventuella gratis pengar som delas ut faktiskt gör våra liv bättre.
