På tio år har Sveriges klimatpåverkan ökat kraftigt. Det visar en sammanställning av Aftonbladet som avslöjar att skogens minskade inlagring av koldioxid vida överväger våra utsläppsminskningar.
Sedan 1990-talet har de svenska utsläppen av koldioxid minskat med en tredjedel. Men de senaste tio åren har något oroväckande hänt med kolsänkan, det vill säga den mängd koldioxid som varje år lagras in i skog och mark. År 2014 var den så stor att den slukade mer koldioxid än alla inhemska direkta utsläpp från Sverige, skriver Aftonbladet. Men nu har den halverats från den nivån. Något som har en avgörande betydelse, då det är nettobidraget som påverkar uppvärmningen. Det vill säga kolsänkan minus de direkta utsläppen. Genom att sammanställa hur mycket mindre koldioxid som lagrats sedan 2014 och tio år framåt och hur mycket våra direkta utsläpp av koldioxid minskat, kan Aftonbladet visa att våra nettoutsläpp ökat med 500 procent.
Experter på Naturvårdsverket som Aftonbladet pratat med ser flera anledningar till den minskande kolsänkan. Att fler träd självdött, att tillväxten minskat – och ökade avverkningar. Men även om det inte går att peka exakt vad kolsänkan beror på är det uppenbart att man borde ställa krav på skogsindustrin, menar Anders Lindroth, professor emeritus vid Lunds universitet.
– Det mest effektiva för att öka kolsänkan vore att minska på avverkningarna. Men politikerna är påverkade av skogsindustrins lobbyister, säger han till tidningen.
Sveriges klimatmål tar inte hänsyn till nettopåverkan, det vill säga när de direkta utsläppen slås ihop med kolinlagringen. Något John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, beklagar.
– Detta är ett uttryck för felaktigt formulerade svenska klimatmål. De borde varit formulerade i nettotermer. Möjligen beror detta på att vissa partier inte riktigt ville tillstå att Sverige var klimatneutralt redan för 15 år sedan.
Så påverkas kolsänkan
Avverkningar minskar skogens kolsänka eftersom de släpper ut koldioxid när toppar och grenar bryts ner och markens förmåga att binda kol minskar. Även om virket lagrar kol som träprodukter, kompenserar det bara delvis för förlusten, då det mesta från en avverkning används i kortlivade produkter – så som kartong och toapapper. Att minska avverkningstakten, förlänga omloppstiden och använda virket mer i långlivade produkter kan öka kolsänkan.
Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen/Klimatpolitiska rådet
