Civil rights defenders och Rädda barnens nya rapporter till FN visar på en försämrad situation för minoriteter i Sverige. Det handlar bland annat om normaliserad rasism och repressiva lagar.
Människorättsorganisationen Civil rights defenders (CRD) har publicerat en ny ”skuggrapport” till FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) i Genève. Rapporten, som publicerades den 18 november 2025, beskriver en alarmerande och snabbt förvärrad situation för rasifierade grupper i Sverige, med ökade hatbrott, diskriminering och politiska samt juridiska åtgärder som riskerar att förstärka etnisk profilering. CRD påpekar också att stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar med minoritetsfrågor har minskat.
FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) består av oberoende experter som övervakar hur stater som är parter i konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering följer dess bestämmelser.
Enligt CRD har rasdiskrimineringen ökat markant sedan 2017: antalet klagomål till Diskrimineringsombudsmannen (DO) ökade med 116 procent, och klagomål om diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning har ökat med cirka 235 procent. Muslimer är särskilt utsatta, bland annat i arbetslivet och civilsamhället, där domstolsbeslut och politiska nedskärningar i stöd till organisationer som Ibn Rushd har inskränkt föreningsfriheten.
Rapporten pekar också på en alltmer antagonistisk politisk och medial retorik. Minoriteter, särskilt muslimer, invandrare och flyktingar, framställs som hot mot välfärd och säkerhet. Tidöavtalet har institutionaliserat denna retorik, skriver organisationen, med uttalanden om att begränsa icke‑utländska invånares andel i bostadsområden, uppmaningar till polisen att skada ”minst etthundra islamister” under upplopp och krav på att muslimer ska ”anpassa sig” till europeiska värderingar.
CRD lyfter bland annat följande brister där Sverige har
- misslyckats med att skydda muslimer, samer, judar, afro-svenskar och andra minoriteter från diskriminering och hatbrott
- infört repressiva lagar som ökar risken för etnisk profilering och övervakning
- dragit in stöd till civilsamhällesorganisationer, särskilt de som företräder minoriteter
- låtit rasistisk retorik från politiker har blivit en del av det offentliga samtalet, vilket normaliserar rasismen i samhället.
CRD:s rekommendationer till regeringen:
CRD uppmanar den svenska regeringen att motverka hatretorik, säkerställa rättssäkerhet, förhindra diskriminerande övervakning och stärka civilsamhällets möjlighet att arbeta med minoritetsfrågor.
Repressiva lagförslag och risk för etnisk profilering
CRD varnar även för nya repressiva lagförslag som riskerar att förstärka institutionell rasism. Visitationszoner och förebyggande vistelseförbud tillåter polisen att kontrollera personer utan misstanke om brott, medan AI-baserad ansiktsigenkänning i offentliga rum riskerar att förvärra befintlig diskriminering.
Förslag om ungdomsbrottskommittéer och elektroniska utegångsförbud kan kriminalisera barn i utsatta områden, och en lag om obligatorisk rapporteringsskyldighet för statligt anställda av papperslösa personer skapar rädsla och avskräcker från att söka sjukvård och utbildning.
Normaliserad rasism i skolan
Rädda barnens ungdomsförbund och Rädda barnen lämnade den 31 oktober 2025 en rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté, med titeln Vår verklighet – Ert ansvar. Rapporten bygger på barn och ungas egna berättelser och visar hur rasism är normaliserad och förekommer överallt, särskilt i skolan. Ungdomar upplever att de måste bevisa sig mer än andra och att deras röster ofta ignoreras av både lärare och vuxna.
”Rapporten är historisk då det är första gången i konventionens 60-åriga historia som CERD får in en tilläggsrapport helt skapad av barn. I kommitténs förra rekommendationer till Sverige nämndes inte barn en enda gång.”
Ungdomarna beskriver hur politiska åtgärder och polisens agerande påverkar deras trygghet. De upplever övervakning och misstänksamhet, där poliser och vuxna ibland agerar utifrån fördomar om deras bakgrund. Samtidigt uttrycker de frustration över att diskriminerande handlingar, som koranbränningar, tillåts medan deras behov av trygghet och stöd ofta ignoreras.
Ett urval av barnens rekommendationer:
- Man behöver satsa på områden som är utsatta och framförallt i skolan. De som ska vara våra trygga vuxna har fördomar mot oss och särbehandlar oss.
- Ha en väl genomförd historielektion där man går igenom saker, till exempel hur samerna behandlats, för det är ju samma saker som sker i dag fast i en annan form.
- Sänk rösträttsåldern så att barn och unga kan vara med och påverka sin egen situation, varje fråga är en barnrättsfråga.
- Politiker borde ta mer ansvar när man diskuterar frågor om rasism och också ta med personer som har erfarenhet och är utsatta.
