Varor som kaffe och timmer ska bli olagliga att sätta på den europeiska marknaden om de bidragit till skogsförstörelse eller avskogning. Nu föreslår en svensk utredning straff på upp till åtta år för den som bryter mot den nya lagstiftningen.
– Det är viktigt, generellt sett är det låga straff för miljöbrott i Sverige, säger Per Larsson, global skogsexpert på Världsnaturfonden WWF.
Nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, trä och gummi. Det är varor som inte ska få sättas på EU-marknaden om de orsakat avskogning eller skogsförstörelse, efter den 31 december 2020. Förordningen som föregicks av intensiv debatt inom EU, skulle egentligen börjat gälla redan från årskiftet men sköts i sista stund fram till den 30 december 2025. Nu har en utredning som regeringen tillsatt, landat i förslag på lagändringar för att förordningen ska kunna tillämpas fullt ut i Sverige.
– Hade förordningen redan börjat gälla skulle vi inte haft någon nationell lag på plats, det hade varit en mycket olycklig situation, säger Per Larsson, global skogsexpert på WWF.
– Nu ska utredningen säkert ut på remiss och sedan ska det knådas i regeringskansliet innan det kan bli en proposition och ett beslut i riksdagen, så vi är oroliga för att det kommer att dra ut på tiden och inte vara på plats i december.
Höga straff föreslås
Bland utredarens förslag finns höga sanktionsavgifter (upp till fyra procent av ett företags omsättning vid allvarliga och upprepade överträdelser) och hårda straff. För brott av normalgraden föreslås böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott föreslås straffskalan vara fängelse i lägst sex månader och högst åtta år.
Anna Tiberg, hovrättsråd vid Mark- och miljödomstolen och regeringens utredare, konstaterar att sanktionerna och straffen vid grovt miljöbrott är högre än vad som utdöms för miljöbrott i dag (max sex år). Men att utredningen har haft att förhålla sig till den förordning som beslutats av EU, samt EU:s nya miljöbrottsdirektiv.
– Det har vi inte haft rådighet över. Men som alltid när det gäller straffbestämmelser har vi ändå på möjligaste tänkbara sätt försökt göra en tydlig straffbestämmelse. Det ska vara tydligt för den enskilde vad som är belagt med straff, så att man kan göra allt man kan för att undvika det, säger hon.
”Viktig signal”
Per Larsson, global skogsexpert på WWF välkomnar att det är väl tilltagna sanktioner för den som bryter mot lagstiftningen. Men menar att det finns många ”kryphål”.
– Det krävs säkert enormt mycket för att någon ska dömmas till maxstraffet men det är ju ändå en tydlig signal om hur viktig lagstiftningen är, säger han.
Ska göra Sverige till lågriskland
Med förordningen kommer länder klassas efter hur stor risk det är att det sker avskogning eller skogsförstörelse under produktionen av varorna. För att Sverige ska klassas som ett lågriskland, föreslår utredaren att det ska införas en bestämmelse i skogsvårdlagen, som innebär att en markägaren som vill avverka i en urskog anger vad han eller hon ”avser att göra för att motverka skogsförstörelse i sådan skog”. Detta föreslås eftersom det nuvarande regelverket och prioriteringen av områdesskydd i skog inte helt kan garantera att avverkning i en urskog förhindras.
– Vi har lämnat de förslag som vi bedömer ska tillförsäkra Sverige lågriskstatus. Men fullt ut kan ingen veta hur kommissionen kommer bedöma det, säger Anna Tiberg.
”Urskogar ska skyddas”
Per Larsson på WWF tycker att utredaren kunde förbjudit alla avverkningar i urskog.
– Urskogar ska ju skyddas av flera olika skäl, miljöpolitiskt och annan EU-lagstiftning fast då har man valt att inte föreslå något förbud då man teoretiskt sett skulle kunna göra skogsbruksåtgärder i en urskog och att det ändå är okej för avskogningsförordningen, vilket känns klart märkligt.
